Hon heter Nina och sitter utanför Hemköp i Rissne. Egentligen vill hon vara hemma i Rumänien med sin familj – hennes barn som ringer varje dag och säger att de saknar henne, hennes mamma som blir allt sjukare i diabetes. Men hon har inget val. Hon kan inte försörja sig i Rumänien. Och så hamnade hon här.

Hon heter Nina och sitter utanför Hemköp i Rissne. Egentligen vill hon vara hemma i Rumänien med sin familj – hennes barn som ringer varje dag och säger att de saknar henne, hennes mamma som blir allt sjukare i diabetes. Men hon har inget val. Hon kan inte försörja sig i Rumänien. Och så hamnade hon här.

Hon har blivit min vän. Vi ses ju mer eller mindre varje dag. Hon hälsar alltid till min mamma och när min partner fyllde år skrev hon ett grattiskort som sedan dess hänger på kylskåpsdörren. Vi har kul åt våra kommunikationsmissar men för det allra mesta lyckas vi på något sätt göra oss förstådda. Och jag förstår att hon lider och behöver mitt stöd.

Åsa Regnér, Barn-, äldre- och jämställdhetsminister (S), deklarerar i Aftonbladet att hon inte skänker pengar till tiggare. Det är ingen långsiktig lösning, menar hon, och radar upp diverse åtgärder som hon och Socialdemokraterna vidtagit för att underlätta situationen för EU-migranter i Sverige. Men fokus sätter hon på att det skulle vara negativt att skänka pengar till en person som tigger.

Allt från rubriksättning till det genomgående ”hjälpa på plats”-resonemanget ger varje Sverigevän anledning att nicka förtjust. Tanken är kanske någonstans god – färre SD-väljare och fler socialdemokrater klingar väl. Men att anamma en retorik som förlamar det redan så snåla civilkuraget i Sverige är minst sagt tvivelaktigt.

Och helt ärligt – det är okej att hon inte ”lägger pengar i koppen”. Om hon väljer att ge pengar direkt till tiggare eller inte är ointressant.  Det är inte som att det handlar om en onödigt dyr taxiresa för skattemedel.

Men så tänker jag på Nina.

Givetvis är det ingen långsiktig lösning att ge pengar till bara en liten klick av våra medmänniskor i nöd. Och ingen genuin socialist skulle väl någonsin motsätta sig strukturella lösningar på strukturella problem. Men en toppolitiker som moraliserar över hur det internationella arbetet med bistånd och humanitärt stöd urholkas av spontan och vardaglig solidaritet har ett enormt ansvar att leva upp till.

Genom socialismen har vi lärt oss att stora strukturella lösningar kommer ur ”många bäckar små”. Vad är annars meningen med att vi källsorterar eller organiserar oss fackligt? Om vi i det kollektiva inte tar individuellt ansvar efter förmåga har vi misslyckats med vårt demokratiska och solidariska syfte.

Jag kan ändå se en positiv utgång här. Nu finns stora möjligheter för oss att sätta press på våra ministrar och den politik de förespråkar. Är planen att på riktigt förbättra fattiga EU-migranters livsvillkor välkomnar vi detta varmt. Regnér utlovar här statligt ansvar och det är minst sagt efterlängtat. Men tills det att hennes löfte infrias, fortsätter jag att lägga pengar i koppen till Nina och personer i hennes sits.

Veronika Bäckman

9 juni 2017

Vill du engagera dig för att stötta Nina och andra utsatta EU-migranter i Sundbyberg? Gå med i facebookgruppen Stöd till EU-migranter i Sundbyberg här.

Uppdaterades: 09 jun 2017