Blogg

Julkalender: Den ojämlika fritiden

Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag skriver Eva Eklund Warnke om den ojämlika fritiden.

 

1982 gick jag på Tallkrogens folkhögskola och utbildade mig till fritidsledare.

Skolan var känd för att vara progressiv med lärare som i de flesta fall var ”vänster”. Som examensarbete skulle jag och två klasskompisar göra en undersökning om den ojämlika fritiden. Vi hade tidigare haft kurser om hur verkligheten såg ut i kommunerna genom att ta del av statistik och tidigare studier i ämnet. Vi hade också varit på studiebesök på ett fritidsnämndsmöte och vi hade en lärare som brann för frågan. Fakta var att de mesta av skattepengarna gick till pojkar från medelklassen. De som missgynnades mest var flickor från arbetarklassen.

Vi gjorde nu en egen undersökning av en grupp tonårsflickor som bodde i Farsta. Vi intervjuade 25 flickor i årskurs 9 och frågade om deras deltagande i organiserade fritidsaktiviteter. Vi frågade om vad de gjorde när de var 12 år respektive vad de gjorde nu när de var 16 år. Som bakgrundsvariabel använde vi oss av socialgrupp (deras föräldrars yrken) samt betyg.

Vår undersökning visade att det viktigaste sambandet var mellan betyg och deltagande i olika fritidsaktiviteter. Flickor med höga betyg var mer föreningsaktiva än flickor med låga betyg. De deltog också i högre grad i den kommunala musikskolan. Flickor med låga betyg besöker fritidsgårdar i högre utsträckning samt åker oftare in till stan. Resultatet är ju inte särskilt förvånande, varken då eller nu. Det som är intressant är mina slutsatser som jag och mina kompisar kunde dra i en vetenskaplig undersökning med lärares godkännande.

Vi hade ett antal förslag för att komma tillrätta med den ojämlika fritiden.

Våra förslag, som fortfarande är lika aktuella, var:

  • Avskaffa betygen i hela grundskolan.
  • Att skolans viktigaste uppgift är att motverka ojämlikhet.
  • Utökat samarbete mellan skolan, fritidsgårdar samt föreningar.
  • Att samhällsförändringar i socialistisk riktning måste till för att utveckla en grund för verklig jämställdhet mellan könen.
  • Att kommunens fritidsresurser i huvudsak ska riktas till de grupper som har det sämst ställt.
  • Att en omprioritering av fritidsförvaltningens budget till förmån för fritidsgårdar och parklekar.
  • Att kommunen mer aktivt stöder lokala initiativ till nybildandet av kulturföreningar i arbetarområden.

Dela den här sidan:

Kopiera länk