Om klassamhället i klassrummet.

Om klassamhället i klassrummet.

jesper_porträtt1_webbLärarnas Riksförbund har kommit ut med en ny rapport där de rankar skolorna i landet. Enligt rapporten har vi bra resultat och höga lärarlöner i Sundbyberg. Men det finns mer att ta till sig av i undersökningen.

I den sammanvägda rankingen hamnar skolorna i Sundbyberg – kommunala och fristående – tillsammans på plats 220 av 290 totalt. Det är givetvis inte bra nog. Men vad är det som ger den låga placeringen? Man tittar på fem olika kriterier – resurseffektivitet, resultat, likvärdighet, lärarlöner och lärarbehörighet. Dessa vägs ihop till en samlad ranking. Att vi ligger högt i skolresultat och lärarlöner har jag redan nämnt, däremot ligger vi lågt när det gäller andelen behöriga lärare och likvärdighet.

Likvärdigheten kan beskrivas som skolans förmåga att ge alla elever den utbildning de har rätt till – oavsett familjebakgrund. Den svenska skolan har historiskt varit bland de bästa i världen på att kompensera för klassbakgrund – d v s att ge alla elever samma möjlighet att utvecklas och nå kunskapsmålen. Den minskade likvärdigheten de senaste 20 åren är en stor del av förklaringen till sjunkande resultaten i internationella jämförelser. Vi har alltså en mindre jämlik skola och det ger sjunkande resultat – klassamhället slår igenom även i skolan. Det är därför väldigt bra att Lärarnas Riksförbund lyfter likvärdigheten som en viktig faktor i skolans utveckling.

De två kommunala högstadieskolorna vi har i Sundbyberg (Ängs och Grönkulla) är bra på likvärdighet. Skolverket brukar mäta det varje år och förra året låg båda skolorna 16 punkter över förväntat resultat i betygssnitt, något sämre när det gäller andel elever som når kunskapsmålen. Då måste vi fråga oss vad det beror på att vi ligger så lågt i LRs ranking.

En hypotes är att vi har en väldigt stor andel av våra barn i årskurs 9 (ca 60 %) i andra skolor än kommunens. Det tenderar att vara de elever som har lättare för sig i skolan som är mest aktiva i skolvalet. Det ger i sin tur en segregerande effekt där de med mest behov av stöd blir kvar medan de som har lättare för sig samlas i andra skolor.

Skolvalet är ingenting som vi som kommun påverkar, däremot kan vi göra mycket för att styra resurser dit där de behövs som mest. För att göra skolan till den plats för kunskap för alla som den ska vara, så kommer vi ta fram ett mått på likvärdighet. På så sätt kan vi bättre följa utvecklingen där och sätta in de insatser som vi har tillgång till på kommunal nivå. Klassamhället är en realitet, men det ska inte finnas i klassrummet.

Jesper Wiklund