Upphandling för ett rättvist och jämställt Sundbyberg

Upphandling för ett rättvist och jämställt Sundbyberg

Motion Kommunfullmäktige 14-02-17

Sveriges kommuner och landsting har en omfattande upphandling och anlitar många privata aktörer. Hela den offentliga sektorn upphandlar för cirka 860 miljarder. En del av detta belopp går till oseriösa företag som har satt i system att utnyttja arbetskraft och inte betala skatt. Inom bl.a. bygg-, städ- och hemtjänstbranschen kringgår en del företag såväl arbetsgivaransvar som kravet på kollektivavtalsenliga löner genom att köpa arbetskraft från enmansföretag, istället för att anställa. Människor i en utsatt situation utnyttjas som arbetskraft med dåliga arbetsvillkor. Detta innebär även en press på andra löntagares villkor. Seriösa företag kan inte konkurrera med skumraskföretagen. Samhällskonsekvenserna av denna brottslighet är mycket allvarliga. Skattemedel hamnar hos kriminella istället för att gå till elever, sjuka, gamla och andra som pengarna är avsedda för. Vi vet inte i vilken grad detta förekommer i Sundbyberg, eftersom de krav som ställs vid upphandling och uppföljningen av dessa krav är undermålig.

När det nu sker en översyn av kommunens upphandlingsorganisation är det därför även dags att se över kommunens upphandlingspolicy. Upphandling är ett föränderligt område och praxis utvecklas. Sedan policyn togs i november 2011 har det blivit tydligt att kommuner kan ställa långtgående sociala krav och miljökrav vid upphandling. Samtidigt har den politiska debatten om vinstdrivna företag i välfärden gjort att flera politiska partier intagit en mer kritisk hållning till riskkapitalbolag och företag som utnyttjar systemet för egen vinning.

Flera kommuner går längre än Sundbyberg i sina upphandlingskrav. Haninge kommun ställer sedan i år krav på kollektivavtal. När Örebrobostäder upphandlade renovering av miljonprogramsområdet Vivalla ställde de krav på att företaget skulle anställa långtidsarbetslösa från närområdet.  Krokom kommun krävde genuskompetens vid upphandling av företagshälsovård. I Malmö är man i framkant med att arbeta enligt den så kallade Vita jobb-modellen. Ett arbete som uppskattas av såväl kommun, fack och näringsliv.

Sundbyberg kan bli bättre på att följa upp de krav som ställs vid upphandling, men kommunen behöver också ställa skarpare krav:

Vita jobb-modellen

Vita jobb-modellen är ett verktyg mot svartarbete och social dumping vid offentlig upphandling. Modellen har tagits fram av ett antal fackliga organisationer inom sektorer som är speciellt utsatta för konsekvenserna av svartarbete och innebär:

  • att leverantören inte får anlita ”svart arbetskraft” eller falska uppdragstagare som egentligen enligt arbetsrättslagstiftningen ska klassas som arbetstagare etc.
  • att leverantören förbinder sig att tillämpa de bestämmelser som gäller i tillämpligt branschavtal.
  • en skyldighet att underkasta sig kontroll av att kontraktsvillkoren följs.
  • hävnings- och skadeståndsbestämmelser som reglerar vad som sker om kontraktsvillkoren inte iakttas av entreprenören.

Malmö stad är en kommun som kommit lång i implementeringen av modellen. Där är fackföreningarna med och kontrollerar att företagen följer avtalen. Metoden bör även utvecklas, anpassas och implementeras i Sundbyberg.

Bättre uppföljning

Kommunens krav vid upphandling måste vara uppföljningsbara. Arbetsmiljö och kollektivavtalsföljsamhet kan med fördel följas upp i samarbete med facket, t.ex. enligt Vita jobb modellen.

Skärpta sociala och etiska krav, samt miljökrav

Upphandling kan bli ett viktigt instrument för att minska arbetslösheten bland grupper som står långt från arbetsmarknaden och främja jämställdhet. Det går att ställa krav på företag att de anställer till exempel långtidsarbetslösa eller personer med funktionsnedsättning. Staden bör även kräva att företaget har ett systematiskt arbetsmiljöarbete och att uppdragstagarna och deras underleverantörer lever upp till ILO:s grundläggande konventioner.

Det är även fullt möjligt att ställa krav i syfte att främja jämställdhet mellan könen. Kommunen bör till exempel kräva att leverantören ska arbeta utifrån en jämställdhetspolicy. Vid uppföljning ska företaget kunna redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla policyn, till exempel för att uppnå jämn fördelning av heltidstjänster och uttag av föräldraledighet.

Även på miljö- och klimatområdet behöver kraven skärpas. Bland annat behövs tydligare krav på att leverantören inte ska använda miljöfarliga kemikalier och material, samt att energiförbrukningen ska minska.

Krav på kollektivavtal

EU har reviderat sitt regelverk vilket öppnar för att kommunen kan ställa krav på kollektivavtal. Haninge kommun ställer ett sådant krav i sitt förfrågningsunderlag för LOV i hemtjänsten. Sundbyberg ställer i dagsläget krav på att tjänsteföretag ska iaktta villkor motsvarande de som gäller vid kollektivavtal. Det duger inte. Kommunen behöver ställa krav på att såväl tjänste- som varuleverantörer har kollektivavtal som kan följas upp.

Anlita inte skattesmitarföretag

Vi vet att ekonomisk brottslighet och skattesmitarindustrin är omfattande. En viktig del av denna verksamhet bedrivs i så kallade skatteparadis. Om företag eller företagets ägare finns i skatteparadis (eller s.k. offshore-ekonomier) utanför EU/EES ska inga avtal tecknas med dessa företag. Definitionen av skatteparadis kan ha IMFs definition av offshore-ekonominer som utgångspunkt. Oavsett denna definition ska dock inget skattesmitarföretag kunna erhålla uppdrag och avtal som betalas med skattemedel i vår kommun.

Minimikrav på bemanning och kompetens för välfärdstjänster

All verksamhet ska ha god kvalitet. Barn, sjuka, äldre ska ha nära till mänsklig kontakt. Det förutsätter att personalen har rätt kompetens och tid för sina arbetsuppgifter. Därför är ett nödvändigt villkor vid upphandling enligt LOU eller LOV att det inte sker till priset av färre anställda och med lägre kompetens- och etikkrav. En entreprenör ska inte kunna ha anställda med färre antal arbetstimmar än kommunens verksamhet har. Det ska även finnas krav om kompetensnivå som inte får vara lägre än egenregin.

Vi yrkar på

att                  kommunen reviderar sin upphandlingspolicy

Vi yrkar på att följande tas i beaktande vid en revidering av kommunens upphandlingspolicy, samt i den fortsatta utvecklingen av kommunens upphandlingsorganisation

att                  Sundbyberg ska anpassa, utveckla och implementera metoden ”Vita jobb” för att bekämpa svartarbete och ekonomisk brottslighet vid offentlig upphandling.

att                  de krav som ställs vid upphandlingar och avtal enligt LOV är uppföljningsbara och att dess efterlevnad kontinuerligt utvärderas.

att                  vid varje upphandling se över vilka sociala och etiska krav samt miljökrav som kan ställas med syfte att minska långtidsarbetslösheten, förbättra arbetsmiljö, jämställdhet och tillgänglighet, samt minska energiförbrukningen och användandet av miljöfarliga kemikalier.

att                  leverantören ska vara kollektivavtalsansluten.

att                  inga avtal tecknas med företag som har ägarsamband till skatteparadis (s.k. offshore-ekonomier). Definition av offshoreekonomi ska utgå från IMFs definition. Alla skatteparadis utan företagsbeskattning ska dock omfattas av vår definition. Det ska vara skatteparadis utanför EU/EES,

att                  enbart teckna avtal med företag som kan garantera att inga värdeöverföringar förekommer med icke marknadsmässiga in- och utlåningsräntor eller prissättning, eller andra former av icke marknadsmässiga värdeöverföringar till något skatteparadis.

att                  ett minimikrav för antagande av anbud/deltagande inom ramen för LOV ska vara att det inte innehåller lägre bemanning och/ eller lägre kompetens än egenregin.

att                  leverantören ansvarar för att även eventuella underleverantörer lever upp till de krav som ställs i upphandlings- eller förfrågningsunderlag.

Sundbyberg som ovan

Bert Jagerby

Veronica Kallander

Marielle Nakunzi

Peter Laine