I september 1961 genomfördes den första svenska protestmarschen mot atomvapen. Marschen var tre mil lång, från söder i Stockholm till Ursvik i Sundbyberg (där Älvkvarnsskolan finns idag). Målet var Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) som då forskade på kärnvapen under rubriken ”skyddsforskning”. Marschen enade flera olika rörelser och partier och kom att bli en milstolpe i den svenska fredsrörelsen.

I september 1961 genomfördes den första svenska protestmarschen mot atomvapen. Marschen var tre mil lång, från söder i Stockholm till Ursvik i Sundbyberg (där Älvkvarnsskolan finns idag). Målet var Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) som då forskade på kärnvapen under rubriken ”skyddsforskning”. Marschen enade flera olika rörelser och partier och kom att bli en milstolpe i den svenska fredsrörelsen.

Idag finns det inte bara överhängande risker med kärnvapen, vi har också en aggressiv krigsmakt som bland annat avvisar ‘no first use’-policyn angående kärnvapen. Krigsmakten är NATO och policyn handlar om att NATO är beredd att använda kärnvapen som anfallsvapen utan att det föregåtts av en attack. Vi vet vilka förödande konsekvenser två atombomber fick i Japan. Idag har vi flera tusen fler och kraftigare bomber. Att då ansluta sig till en krigsmakt som ökar spänningarna och med innehav av kärnvapen är direkt livsfarligt. Det är olyckligt och olämpligt att utvecklingen i svensk politik vänt sig bort från alliansfriheten.

1961 samlade marschen till Ursvik flera hundra deltagare och många fler anslöt vid det avslutande mötet. 1962 gick nästan ett tusental den långa sträckan från Södertälje till Stockholm och upp till 3 000 samlades vid avslutningen. I Sverige fortsatte man sedan att marschera varje år även efter 1964 när övriga Norden för en tid avbröt denna tradition. 1966 menar man att Sverige började avveckla kärnvapenprogrammen.

I år 55 år senare ska vi väcka liv i den starka fredsrörelse som då existerade. Tillsammans bygger vi broar för fred och mot de krafter som förespråkar krig.

I jubileumsfirandet blir det ingen marsch, utan en manifestation. Vi gör det till stöd för dåtidens rörelse, mot nutidens oroväckande utveckling och för fred, rättvisa och solidaritet. Fastställda talare är Stig Henriksson, försvarsutskottet, Vänsterpartiet Agneta Norberg, ordförande Sveriges fredsråd Staffan Ekbom, Nej till NATOStig Henriksson (riksdagsledamot, Vänsterpartiet), Agneta Norberg (ordförande Sveriges fredsråd) och Staffan Ekbom (Aktionsgruppen Nej till NATO).

Kl. 19:00 fredagen den 2 september 2016 på Sundbybergs torg, är det dags!

Moisés Ubeira

26 augusti 2016

Uppdaterades: 26 aug 2016