Våra centrum är våra centrum!
Vi vill alla ha en plats att bo på, en plats att umgås, en plats där vi tillsammans kan delta i olika evenemang. Vi vill alla ha en plats där vi trivs och kan kalla för hem. Vi vill alla ha en plats att bo på, en plats att umgås, en plats där vi tillsammans kan delta i olika evenemang. Vi vill alla ha en plats där vi trivs och kan kalla för hem.
Att ha ett hem och en tillhörighet gör att vi kan känna oss delaktiga och kan känna samhörighet till vår stad och till varandra. Efter en lång strid om centrala Sundbybergs stadskärna, meddelar styret att kärnan till stor del bevaras i enlighet med invånarnas önskemål. Trots denna vinst sker det en parallell utveckling där styrets fem partier vill bryta vår delaktighet i andra stadsdelar – försäljningen av Rissne och Hallonbergen stadsdelscentrum.
Forskare från bl.a. Göteborgs Universitets Handelshögskola, har fastslagit riskerna med att låta privata företag ta hand om stadsutvecklingen i ett centrum. Exemplen som tas upp är Högdalen, Tensta, Rinkeby, Hässelby Gård och Bredäng. Samtliga centrum försämrades efter försäljningar. Den gemensamma nämnaren var bl.a. dålig skötsel av centrumanläggningarna och höga hyror för handlarna. Det mest oroväckande av allt var att centrumanläggningarna eftersattes till den grad att dessa är ”idag i behov av insatser som överskrider vad en privat aktör rimligen kan ta ansvar för”. Med andra ord måste kommunen bygga upp det sociala ansvaret på nytt. Den som inte ser sambandet mellan uteblivet ansvar för de sociala verksamheterna vid en försäljning och efterföljande brister när en privat aktör får ta det sociala ansvaret, har inte gjort sin hemläxa.
I det nyligen släppta kvalitetsprogrammet för Rissne och Hallonbergen tar man knappt upp det sociala ansvar som köparen ska ha. För att nämna några exempel så skriver man inte ens något om trygghetsboendet i Hallonbergen, inget om ungdomslotsar, inget om stöd till Hallonbergens FF, inget om praktikplatser och sommarjobb. Man skriver inte om hyresrätterna som kommer att säljas och hur detta i sin tur kan leda till förlängda bostadsköer. Man nämner inte ens krav på att bankomater ska finnas och i Hallonbergen saknas krav på matbutik.
Allt detta är faktorer som är viktiga för våra stadsdelar. Att skriva ett generellt krav/önskemål är att överlåta allt till köparen. Att överlåta allt socialt ansvar till en privat aktör är att ge upp om viljan att ta hand om vår stad. Hur tror ni att Rissne och Hallonbergen påverkas när en privat aktör märker att Kulturcentrum i Hallonbergen inte är lönsam? Eller att biblioteket, fritidsgårdarna och mötesplatserna kan ersättas med mer lönsamma verksamheter?
Detta är vår stad. Att sälja och låta våra centrum utvecklas av en privat aktör är att låta marknaden och de finansiella krafterna få rätten att bestämma hur våra stadsdelar ska se ut. Utveckling är fullt möjligt utan att förlora ägandet. Vi kommuninvånare måste få chans att yttra oss och påverka vilken utveckling vi vill ha. Den ska inte präglas av en privat aktörs lönsamhetskrav! Våra centrum är våra centrum!
Moisés Ubeira
16 december 2016