Envishet
Jag minns morgonen på väg till tunnelbanan när jag såg klottret. ”Pride är inget för Rissne, era horbögar. /J”Jag minns morgonen på väg till tunnelbanan när jag såg klottret. ”Pride är inget för Rissne, era horbögar. /J”
Som många andra tog jag fram min mobil och dokumenterade budskapet. Senare kunde alla läsa om reaktionerna på Facebook och händelserna uppmärksammades av flera lokala medier. Även SVT rapporterade: ”Natten till igår blev en regnbågsmålad bänk som några skolelever målat vandaliserad i Rissne i Sundbyberg”.
Upprördheten var tydlig, händelserna fick det lokala samhället att reagera och Pride kom till Rissne.
Två lärare sitter på en träbänk, de fläktar sig med en broschyr från Lärarförbundet. Några hänger upp regnbågsbanderoller på träd och sätter fast affischer på pelarna intill Hemköp. Det är över 20 grader varmt och Rissne Pride Picknick ska snart dra igång. Det är tredje året i rad som Pride anordnas i form av en anspråkslös picknick, som i år samlade ca 150 personer under de tre timmar den pågick. Det är inte många om vi jämför med Stockholm Pride men för den som minns Frigörelseveckan – festivalen som var föregångare till Pride – handlade det knappast om några stora massor som samlades. Och det är kanske just här styrkan med Rissne Pride finns, enkelheten i organiseringen.
Det går inte att göra karriär på Rissne Pride, ingen status finns att hämta, inget varumärke att lansera. De som finns är föräldrar, barn, ungdomar, pensionärer, skollärare, fritidspedagoger, lokalpolitiker, fackligt aktiva, grannar. Liknande firande sker på olika platser i Sverige. 2017 blev det 61 festivaler och siffran växer. Samtidigt vet vi hur sköra de är.
Varje manifestation är ett tecken på hur demokratin mår. Enligt RFSL genomfördes förra året ett 60-tal attacker mot regnbågsflaggor och Pridesammanhang. Att högerextremism växer är en oroande politisk utveckling. Rättigheter kan alltid ifrågasättas och dras tillbaka.
I detta sammanhang är Rissne Pride är ett tydligt tecken på lokalt motstånd som finns tack vare de som orkar anordna den, det civilsamhälle som inte ger sig. Dessa har förstått vikten av att samlas här och deras envishet är vår styrka. Kampen för mänskliga rättigheter är ständigt pågående, inte bara i form av nya lagar och styrdokument. Rätten att kunna vara sig själv ska inte bara finnas formellt utan också försvaras i vardagen. Det är i den vardag som Rissne Pride spelar en viktig roll.
Carlos Diaz
Oberoende gästbloggare och Rissnebo