För en öppen stad och en öppen graffitivägg
När vi talar om mångfald, om individens möjligheter till uttryck, om valfrihet och om stadens invånares engagemang – då måste vi även tala om konst i det offentliga rummet.
Det är lätt att konstatera att nolltolerans mot klotter inte fungerat. Hade nolltolerans varit framgångsrikt, då hade vi även förlorat en viktig ingrediens i vårt samhälles konstnärsuttryck. Dessa talangfulla konstnärer har motarbetats alldeles för länge och det är vår plikt som politiker och tjänstemän i staden att dra vårt strå till stacken för att möjliggöra alla konstformer.
Staden behöver en öppen vägg som ger brukarna möjligheten att fritt kunna utföra och öva sin konstform. Tillgängliga och öppna väggar öppnar möjligheten till mer inkludering eftersom alla kan delta – inte bara de som redan är etablerade.
Staden behöver en öppen vägg som ger brukarna möjligheten att fritt kunna utföra och öva sin konstform. Tillgängliga och öppna väggar öppnar möjligheten till mer inkludering eftersom alla kan delta – inte bara de som redan är etablerade.
Bilderna ovan och nedan: I närliggande område till Marabouparken finns en yta under bron som är grå och tom. Däremot använder flera individer dessa vägar för att ta sig till affären eller bostadsområdet. Att lysa upp och ordna dessa platser för denna konstform kan skapa en tryggare miljö och definitivt en vackrare miljö.
Artist @whoamirony (instagram)
De som tror att skadegörelse ökar med öppna väggar saknar stöd i fakta. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) finns det ingen forskning om att skadegörelse ökar med öppna väggar. På platser där öppna väggar finns, har man aktivt jobbat på ett seriöst sätt och där finns det utvärderingar om att det inte lett till ökad skadegörelse. Ett exempel är Botkyrka kommun som uppgett att minskade kostnader för sanering skett sedan en öppen vägg uppfördes. Fastighetsägare har till och med sett positiva tendenser tack vare öppna väggar. Med andra ord motarbetas otrygghet på platser där en vägg öppnas. Eftersom behovet för konstformen kombineras då genom att en tom plats befolkas och kläs i uttrycksfulla motiv.
Den största utmaningen när väggen är på plats kan vara renhållningen då det skapas skräp i form av till exempel medhavd mat, sprayburkar och dylikt. Tomma sprayburkar ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt, som miljöfarligt avfall. Det är viktigt att det finns ändamålsenliga kärl för återvinning i direkt anslutning till väggen. Dessa bör vara förslutna med lås så att barn eller andra inte ska kunna komma åt delvis tomma burkar.
Ovanstående bilder: Humblegatan.
Det är också viktigt att ha en bra förankring hos kommunens medborgare, brukare och talanger. De har oftast kunskap och insyn i kommunens offentliga rum och dess möjligheter och bör ingå i en samverkansgrupp tillsammans med representanter från kommunen.
Med hjälp av kunskap från lokala förmågor, samverkansgruppen samt kommunen kan intressanta platser identifieras. Det är också viktigt att besökare också har tillgång till platsen. Placering är viktigt och utgångspunkten blir också vilken sort vägg det ska vara.
Ovanstående bilder: stig mellan gatan Franstorpsvägen och Landsvägen.
Kommunen blir ytterst ansvarig för att kontrollera om efterfrågade platser är möjliga för denna konstform.
Målsättningen för kommunen borde vara en helt öppen vägg på en plats i nära anslutning till väg och kanske även stadskärna för att öka både besöksbenägenheten och turistfaktorn.
Ett förslag på vägg är till exempel under bron nära Marabouparken. På detta sätt kopplas även Marabouparkens konstnärliga betydelse för staden med denna nya konstform.
På så sätt blir både Sundbyberg och sundbybergskulturen mer öppen – för alla.
Moisés Ubeira
22 januari 2016
Montage av bilderna är gjort av @pintamonoz eller Simon Ubeira. Bilderna är tagna från Google. Vi saknar tyvärr information vilka som är artiserna bakom bilderna. Vi tar mer än gärna emot information om det, så att vi kan ära den som äras bör!