Bli medlem!
Gör som Jens Storm, bli medlem i Vänsterpartiet Sundbyberg! Jens är fritidsledare och projektledare med hjärtat hos hårdrocken. Varför gick Jens med i Vänsterpartiet? Läs mer här.
Författare: sundbyberg
Möte 19 oktober: Nooshi Dadgostar om renovräkningar
19 okt kl. 18.30 – 19.30 gästar riksdagsledmot Nooshi Dadgostar oss för att prata renovräkningar och andra heta bostadspolitiska frågor som i berör många sundbybergare. Nooshi har tidigare bott i Hallonbergen och är Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson. Vi bjuder på soppa från kl. 18.00.
På bloggen
Sluta käbbla och bryt segregationen!
Förra veckan kom Lärarförbundets årliga ranking ”Bästa skolkommun”. Flera olika faktorer som till exempel elevernas resultat, lärarlöner, lärartäthet och behörighet, resurser, lärarnas hälsa, facklig samverkan och andel barn i förskola vägs ihop. Samtliga kommuner får en placering från 1 till 290 där 1 är den bästa skolkommunen.
Sundbyberg har historiskt legat lågt i den här rankingen – plats 272 år 2013, och plats 259 året därpå. 2015 tog vi ett rejält skutt upp i rankingen till plats 173, men i år är vi dessvärre tillbaka på de sämre placeringarna – 237:e plats.
Varför ligger då Sundbyberg lågt? Vi lägger förhållandevis mycket pengar på verksamheten och har enligt rankingen höga löner. Däremot är det sämre med lärartäthet, andel behöriga lärare, kommunen som arbetsgivare samt – och det här är trots allt det viktigaste – andelen barn som når godkänt i alla ämnen i årskurs 9. År från år har det sett ungefär lika dant ut med undantag för att vi ”rekordåret” 2015 kliv framåt som arbetsgivare. Det betyder att den fackliga samverkan då fungerade bra.
Vems fel är det då? Det vore larvigt att skylla på det nya politiska styret med Moderaterna i spetsen. Många av resultaten är från förra året och det som i mätningen avser 2016 har de inte haft lång tid på sig att påverka. Vänsterpartiet hade ordförandeskapet i grundskole- och gymnasienämnden 2015, men inte heller vi ta på oss äran av den tillfälliga förbättringen 2015 av precis samma anledningar. Undantaget är möjligtvis rollen som arbetsgivare, något som är en central fråga för oss när vi är med och styr.
Sanningen är att samtliga politiker och partier har ett ansvar för att resultaten ser ut som de gör. I stället för att hitta politiska lösningar, har politiken ägnat sig åt pajkastning, svartmålning och kortsiktiga poänger. Andra kommuner som lyckats höja sina resultat över tid har alla lyckats ta fram en gemensam målbild som hela kommunen står bakom. Vänsterpartiet tog därför initiativ till ett tvärpolitiskt samarbete kring skolan i Sundbyberg, men intresset från styret är ljumt.
En annan tydlig framgångsfaktor är vad som kallas för ”kamrateffekten”. Det innebär i korthet att ett klassrum där det finns både elever med höga betyg och elever med större behov av stöd gynnar alla elever. Både de starka eleverna och de med sämre resultat höjer sina betyg i en sådan situation. Därför påverkar det också resultaten i skolorna väldigt negativt när vi får en mer segregerad skola. För det är precis vad vi har i Sundbyberg. Barn från hem med akademisk bakgrund väljer i högre utsträckning att gå på friskolor eller på skolor i andra kommuner. Kvar blir arbetarklassens barn eller barn med behov av extra stöd. I högstadiet är det t ex endast 40 % av sundbybergsbarnen som går i kommunens skolor. Det här är klassamhället och det är dåligt för alla.
Vad vill då Vänsterpartiet göra? Vi måste lägga av med det politiska käbblet, hitta en gemensam målbild för vart våra skolor ska nå och hålla fast vid den. Det kanske också kan ge lite arbetsro och utrymme åt vår skolpersonal. Vi behöver också bryta segregeringen. Då behöver vi dels se till att ha tillräckligt med platser i våra högstadieskolor så vi kan ha fler än 40 % av barnen hos oss, dels behöver vi ha så pass bra skolor att även medelklassens barn vill gå där. Det kommer inte hända på ett år, eller kanske inte ens på en mandatperiod. Men, vi vill vi ha ett öppet Sundbyberg för alla, måste vi bryta segregeringen – det går inte att komma runt.
Jesper WIklund
14 oktober 2016
På bloggen
En öppen stad för alla – eller bara för de rika?
Många av de boende hos Förvaltaren är oroliga för hur deras hyra kommer att påverkas av kommande renoveringar. Jag får i princip dagligen samtal från boende runt om i staden som är rädda för att inte kunna bo kvar. Pensionärer som bott större delen av sitt liv i Sundbyberg vet inte var de ska ta vägen och andra låginkomsttagare upplever att de medvetet tvingas från kommunen.
I veckan fick jag komma hem till boende på Götgatan, några av många som påverkas, tillsammans med Vänsterpartiets bostadspolitiske talesperson Nooshi Dadgostar (som själv bott i Hallonbergen). De berättade om hur de själva, efter överenskommelse med Förvaltaren, bekostat underhåll och renoveringar. Nu förväntas de dock betala för att göra om investeringar de redan gjort, och dessutom betala höga hyreshöjningar. De är helt införstådda med att till exempel stammarna behöver bytas, men förstår inte hur Förvaltaren gör när de beräknar kostnaden.
Situationen är dock inte unik för Sundbyberg. Nooshi Dadgostar har i förhandlingar med regeringen fått till en utredning om hur hyresgäster bättre ska kunna skyddas från hyreshöjningar i samband med renoveringar. Detta för att bättre kunna anpassa lagen till verkligheten.
Men, det går faktiskt att redan nu välja en annan väg i Sundbyberg. Exempelvis i Knivsta, Eskilstuna eller Sigtuna har man klarat att renovera utan att chockhöja hyran. Klarar de, så klarar vi. Men, det krävs vilja och politiskt ansvarstagande.
Redan i våras lade Vänsterpartiet en motion om att ge ett uppdrag till Förvaltaren att tillsammans med de boende ta fram en modell för hur renoveringar ska kunna genomföras utan stora hyreshöjningar. Det kan handla om att olika nivåer vid renovering, det kan handla om en ”bo-kvar-garanti” eller om andra modeller. Det är inte det exakta tillvägagångssättet som är det viktiga, utan resultatet – vårt gemensamt ägda bostadsbolag ska inte tvinga folk från hus och hem. I grund och botten handlar det om vilken stad vi vill ha. Ska Sundbyberg vara öppet för alla eller bara för de som har tillräckligt med pengar? Jag vet vad jag vill.
Jesper Wiklund
7 oktober 2016
Bilden ovan är tagen på Götgatan 14 – 18 och hämtad från www.forvaltaren.se.
Ung och vänster i Sundbyberg?
Välkommen till vår lokal på Bergdalen 4, onsdag 12 okt kl. 16.30 – 17.30. Vi från Ung Vänster och Vänsterpartiet Sundbyberg bjuder på fika och berättar om vad vi står för och gör. Hur jobbar vi mot rasism, för feminism och socialism? Hur kan man engagera sig? Alla är välkomna, oavsett du är medlem eller inte. Ta gärna med en kompis!
Nyfiken men kan inte komma 12 okt – maila oss på [email protected] så bokar vi in att ses en annan dag.
Läs gärna mer om Ung Vänster här.
Följ Ung Vänster Sundbyberg på Facebook här.
På bloggen – Kejsarens nya kläder
Kommer ni ihåg H. C. Andersen-sagan ”Kejsarens nya kläder”? Den handlar om en modebesatt kejsare som går runt naken, men envist hävdar att han har kläder på sig som bara begåvade människor kan se. Eftersom ingen vill framstå som obegåvad är det ingen som säger det uppenbara – killen är ju näck! Nu gör Moderaterna i Sundbyberg en kejsarens-nya-kläder med sin egen politik.
Man går fram med privatiseringar inom SFI, KomVux och stadens arbetsmarknadsinsatser. En bra verksamhet med trygg personal och nöjda elever ska ersättas av en ”ny” modell där vi inte kan säkerställa personalens anställningsvillkor. Enligt de utredningar som Sundbybergs högerstyre själva beställt är detta sämre än den verksamhet vi nu har. Konsultfirman PwC skriver uttryckligen att ”Sundbyberg, enligt tillgänglig statistik, uppvisar ett bra utfall av arbetsmarknadsverksamheterna, tex jämfört med Nacka och Sollentuna”. Ändå fortsätterna Moderaterna med en dåres envishet blicka mot det förlovade västerlandet – Nacka.
Det roligaste är att man kallar det för ”Sundbybergsmodellen”. Som om utförsäljningar och privatiseringar vore något nytt. Precis som med den nakne kejsaren så är det inga nya modekläder det är frågan om. Det är gammal vanlig högerpolitik och alla kan se hur moderaterna stolt poserar nakna.
Vårt allternativ är, istället för ideologiskt drivna privatiseringar, att satsa på kvalitet och kontinuitet. Kompetenta lärare med trygga anställningsvillkor och skattepengar som går till verksamhet, inte vinst. I de fall där vår verksamhet inte har den kompetens som en enskild person behöver samverkar vi med andra kommuner för att lösa behovet. Trygga anställda, fokus på kvalitet och framgångsrika insatser. Det är Vänsterpartiets politik, det är en Sundbybergsmodell.
Jesper Wiklund
30 september 2016
Skattepengar ska inte användas till lönedumpning!
Regeringen drog i våras igång ett arbete för att förbättra upphandlingarna i Sverige. Stat, kommun och landsting upphandlar årligen varor och tjänster till ett värde av 600 miljarder kronor. Helt grundläggande för Vänsterpartiet är att våra skattepengar inte används till lönedumpning, miljöförstörning eller brottslig verksamhet.
I Sundbyberg är vi nu på gång att ta en ny upphandlingspolicy och de frågor som regeringen brottas med blir aktuella även här. Men de styrande partierna verkar inte vilja ta chansen att förbättra, utan snarare försämra skyddet av miljö och anställda. En tydlig policy skapar ramar, förutsättningar och ambitioner kring social hållbarhet såväl som ekologiskt och ekonomiskt.
I den nuvarande upphandlingspolicyn för Sundbyberg finns krav på att anställda i privat verksamhet måste ha rätt att uppmärksamma brister på samma sätt som anställda i offentlig verksamhet – det kallas för meddelarfrihet men har plockats bort. Det fanns tidigare krav på huvudentreprenörsansvar, det vill säga att reglerna som kommunen ställer gäller även om ett företag i sin tur anlitar någon annan att utföra själva jobbet. Det borde vara en självklarhet, men inte för borgerligheten i Sundbyberg. Det har därför plockats bort. Och ni kan nog gissa vad som hänt med krav på kollektivavtal eller i vart fall kollektivavtalsliknande villkor? – Japp, det har plockats bort.
Istället hänvisar man dessa krav till riktlinjer som ska presenteras i ett senare skede, men det räcker inte! Skyddet för anställda i kommunal verksamhet får aldrig kompromissas eller hänvisas till dokument med mindre tyngd där de till och med riskerar att bortses ifrån.
Utan krav på kollektivavtalsliknande villkor kan dina och mina skattepengar alltså användas till lönedumpning, som till exempel skett i det av Alliansen styrda landstinget med färdtjänsten. I Sex månader gick taxiförare i protest och de som reser med färdtjänst märker skillnaden varje dag.
Utan huvudentreprenörsansvar kan oseriösa underentreprenörer fortsätta bortse från de krav som faktiskt ställts i upphandlingen och undergräva den svenska modellen med oskäliga löner, pensioner eller arbetsvillkor. För att säga det på ren svenska – det är inte okej!
Att ta ansvar är att ha en politisk vilja och att visa vägen. Inte att kapitulera.
2018 är i sikte. Vi måste ändra riktning!
Yvette Rasch
Moises Ubeira
En chans att bygga ihop Sundbyberg
Järnvägen grävs ned, det vet vi sedan gammalt. Men, nu kommer vi snart också få en chans att bygga bort den andra stora barriären som delar Sundbyberg. Det handlar om Enköpingsvägen, dvs gamla E18. Sedan den nya dragningen av motorvägen gjordes via Kista, har vi fått ner trafiken genom staden. Framför allt tar farliga transporter nu en annan väg. Vi kan också bygga mycket närmare inpå vägbanan. Här kan alltså tusentals nya lägenheter byggas och vi får bort den barriär mellan Rissne/Hallonbergen och Ursvik som vägen är idag.
Vägen är dock inte bara en fysisk gränslinje mellan de olika stadsdelarna. Lilla Ursvik och Brotorp är i dagsläget Sundbybergs absolut mest segregerade stadsdelar – här finns inte en enda hyresrätt. När vi har haft chansen att få till blandade boendeformer, till exempel i Västra Brotorp i vintras, har de andra partierna motsatt sig det. Detta trots allt sitt tal om vikten av blandade stadsmiljöer. Nu har vi dock chans att längsmed Enköpingsvägen rätta till det, och se till att det går att bo i hyresrätt även i Lilla Ursvik.
Vägen är också en barriär för Sundbybergs grönkil. Kymlinge är stadens stora grönområde. Tittar man på en karta ser man tydligt att det också finns en naturlig förlängning ner förbi Råstagaraget, via Ör ner mot Råstasjön. Vi kan nu passa på att förstärka den här kopplingen förbi vägen, så att grönska och naturliv stärks. Det kan handla om en ”ekodukt”, det kan handla om en tunnel under vägen eller om andra lösningar. Poängen är att vi har en möjlighet att fatta beslut som gör att vägen påverkar naturen i så liten omfattning som möjligt.
Nu ska vi bara övertyga de andra partierna i staden om behovet av att riva sociala och ekologiska barriärer. Hjälp oss gärna i det!
Jesper Wiklund
16 september 2016
V – Sveriges mesta miljöparti
Dags för medlemsmöte 21 september kl. 18.00 i vår mysiga partilokal på Bergdalen 4. Tema: V – Sveriges mesta miljöparti. Vad kan vi göra i Sundbyberg för miljön och klimatet? Lär dig mer om Vänsterpartiets ekologisk-ekonomiska politik.
Fusklapp
Miljöpartiet och de andra borgerliga partierna har redan bestämt sig för att sälja ut Ekbacken, Rissne Centrum, Hallonbergen Centrum och Ör centrum. Vad som måste vara den största utförsäljningen och privatiseringen i kommunens mer än hundraåriga historia klubbades igenom på rekordfart på ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte mitt i semestern. Varför?
Nu kör vi igång hösten!
Efter sommarvila, Rissne och Stockholm Pride kör vi nu igång – läs oppositionsråd Jesper Wiklund i höstens första blogg Dags för ny match.
Budget för Ett öppet Sundbyberg för alla
I måndags presenterade vi vår budget ”Ett öppet Sundbyberg för alla”. Läs Jesper Wiklund i veckans blogg som handlar om just den – Bostäder, trygghet och hållbar framtid – Ett öppet Sundbyberg för alla.