Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Den 17 dagen får vi en personlig berättelse om var upproret och övertygelsen kommer ifrån för vår medlem Adolfo Garzon.

En solig dag året 1946 anlände min mamma, min syster och jag till Puerto Península i provinsen Misiones. Här, mitt i den argentinska djungeln, finns ett av världens sju naturliga underverk – de mäktiga vattenfallen Iguazú. Och här bor Mbyás.

Jag var fem år gammal när vi flyttade till urfolket Mbyás territorium i regnskogen där Argentina gränsar mot Brasilien och Paraguay. Vi bodde i ett pålat trähus en och en halv meter upp från marken för de kraftiga tropiska regnens skull.

Av Mbyás fick jag lära mig skjuta med pil och båge. Jag fick öva på jakt och fiske men också att odla och att leva som samlare. Mbyás rikedom var naturen – floran och faunan – men också kulturen av ett liv i ett omhändertagande kollektiv.

Kapitalets män som besinningslöst skövlade regnskog hade ockuperat urfolket Mbyás område. Min styvfar var stationerad i en militärbas nära ett sågverk där Mbyás fick slita hårt, i utbyte mot matkuponger.

Äventyren på floden Iguazú med mina tillgivna Mbyás bröder och systrar väckte upproret i mig. Kärleken till naturen och viljan att kämpa för rättvisa och mänskliga rättigheter är något jag burit med mig genom hela livet. Spåren från min barndomstid i djungeln.

Uppdaterades: 16 dec 2019