Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Den 17 dagen får vi en personlig berättelse om var upproret och övertygelsen kommer ifrån för vår medlem Adolfo Garzon.

En solig dag året 1946 anlände min mamma, min syster och jag till Puerto Península i provinsen Misiones. Här, mitt i den argentinska djungeln, finns ett av världens sju naturliga underverk – de mäktiga vattenfallen Iguazú. Och här bor Mbyás.

Jag var fem år gammal när vi flyttade till urfolket Mbyás territorium i regnskogen där Argentina gränsar mot Brasilien och Paraguay. Vi bodde i ett pålat trähus en och en halv meter upp från marken för de kraftiga tropiska regnens skull.

Av Mbyás fick jag lära mig skjuta med pil och båge. Jag fick öva på jakt och fiske men också att odla och att leva som samlare. Mbyás rikedom var naturen – floran och faunan – men också kulturen av ett liv i ett omhändertagande kollektiv.

Kapitalets män som besinningslöst skövlade regnskog hade ockuperat urfolket Mbyás område. Min styvfar var stationerad i en militärbas nära ett sågverk där Mbyás fick slita hårt, i utbyte mot matkuponger.

Äventyren på floden Iguazú med mina tillgivna Mbyás bröder och systrar väckte upproret i mig. Kärleken till naturen och viljan att kämpa för rättvisa och mänskliga rättigheter är något jag burit med mig genom hela livet. Spåren från min barndomstid i djungeln.

Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Bakom lucka 16 skriver Karl Pearson, medlem i både Vänsterpartiet i Sundbyberg och Hyresgästföreningen om marknadshyror.

Det talas om marknadshyror i politiken. De röda är oftast emot och de blåa är för. Men vad är marknadshyror egentligen och vad innebär de för dig? Här har vi kokat ner lite information om marknadshyror och vad de kan innebära för dig

Marknadshyra innebär att hyresvärden ensidigt bestämmer hur mycket du ska betala i hyra, helt utan förhandling.

Idag har vi kollektiva förhandlingar, det innebär att hyresvärden inte kan sätta hyran ensidigt, utan måste förhandla hyran med hyresgästföreningen.

Det dåliga med att införa marknadshyror är bl.a:

• Modellen med kollektiva förhandlingar sätts ur spel,till en början kommer det att drabba alla som flyttar till en nyproducerad hyresbostad, lägenheter som redan idag har en högre hyra
• På sikt kommer alla lägenheter få höjda hyror eftersom den kollektiva förhandlingen försvinner
• Om marknadshyror införs kommer hyran för en tvåa på 58 kvadratmeter höjas från genomsnitt på 6400 till 9600 i Stockholms stad
• för samma lägenhet i Göteborg motsvarar det en hyresökning från 5500 per månad till mellan 7300 och 8300 kronor per månad, för Halmstad beräknas hyreshöjningen vara 31% om marknadshyra införs

Vill du också bidra till att stoppa detta vansinne kan du gå in på hyresgästföreningens hemsida och skriva på upproret mot att marknadshyror införs.

Du kan också gå med i Vänsterpartiet för att kämpa emot på den politiska arenan.

• Att regionala skyddsombud ska få rätt att verka på arbetsplatser med kollektivavtal även om det för tillfället inte finns någon medlem där.
• Att alla anställda ges tillgång till en effektiv och kvalitetssäkradföretagshälsovård
• Öka resurserna till forskning, utbildning, tillsyn och förebyggande arbetsmiljöarbete.  

Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Bakom lucka 12 berättar Salvador Perez om varför han tycker att DU ska gå med i Vänsterpartiet.

Det var i augusti år 2017 jag för första gången steg in i vår partilokal i Storskogen. Jag var 26 år och jag minns det tydligt. En kompis var på besök i Stockholm och han körde mig till mötet. Jag minns att vi använde GPS:en på min mobil för att hitta rätt. Det var nog bland de första gångerna jag överhuvudtaget var i Storskogen. Kanske eftersom jag växte upp i Hallonbergen var Storskogen en av de stadsdelar i Sundbyberg jag bara kände till vid namn (jag hade, hör och häpna, aldrig gått över bron till Ör innan jag flyttade dit i januari 2018). Jag minns att jag var nervös och att mitt hjärta bultade när jag skulle presentera mig. Resten av mötet är suddigt men när jag gick ut från partilokalen hade något förändrats i mig. 

Det var långt ifrån självklart för mig att gå med i och bli engagerad i ett politiskt parti. Trots att jag var väldigt intresserad av samhället och av politik tänkte jag länge att det inte finns något parti som fullt ut passar just mig. Så tror jag många unga tänker, och det är synd. Istället för att tänka att ett parti måste passa en fullt ut är det bättre att hitta ett som man har flest gemensamma nämnare med. I partierna pågår i bästa fall en ständig utveckling av politiken, något man kan man vara med och påverka som medlem. I Vänsterpartiet vässar vi just nu vår politik på flera områden. Själv har jag en egen upplevelse av att vara med och påverka politiken. Jag var med och väckte förslaget om att Norrenergi, som kommunen äger tillsammans med Solna, ska sluta sälja utsläppsrätter. Det var ett förslag vi lanserade lokalt innan valrörelsen 2018. På fullmäktige i november 2019 togs beslut att Sundbyberg ska jobba för att Norrenergi ska sluta sälja utsläppsrätter. Känslan av att vara med och ta något från förslag till beslut var obeskrivlig. Det hoppas jag att du också får vara med om. 

Idag förstår jag att ett partipolitiskt engagemang är nödvändigt. De politiska partierna är centrala enheter i vår parlamentariska representativa demokrati, det går inte att bortse från. Med det sagt finns inget hinder från att vara engagerad både i och utanför ett politiskt parti. Det ena utesluter inte nödvändigtvis det andra, men ett politisk parti är en nödvändig plattform, tycker jag nu. I bästa fall kommer man till en partiförening med stark interndemokrati. Det tror jag är nyttigt för många föreningsovana, inte minst yngre. I vår partiförening diskuterar vi medlemmar olika frågor och ger mandat till våra ledare om hur de ska agera. Om du gått förbi vår partilokal sent på kvällen har du kanske sett att det är tänt. Där sitter vi oftast och vrider och vänder på saker. Det är långt ifrån självklart i alla partiföreningar men så är det i vår. Jag kan inte lova att det blir som du vill, men du kommer att få göra din röst hörd. Det är nyttigt i sig. 

I ett större perspektiv är det så att det inte går att förhålla sig neutral till samhällsutvecklingen Det var så jag tänkte: att jag måste göra något. Jag kunde till slut inte förhålla mig neutral till att högern systematiskt plockar isär den svenska samhällsmodellen med gemensamma trygghetssystem, att extremhögern flyttar fram sina positioner genom att ställa människor mot varandra eller att ett stort statsbärande parti som varit så viktigt för Sverige av allt att döma förlorat fotfästet och numera inget mer än genomför högerpolitik. 

Nu kanske det låter som du måste engagera dig till tänderna och ta en massa uppdrag. Så är det inte förstås. Alla behövs i kampen för ett mer jämlikt samhälle. Det är fel om man tror att alla måste göra allt, men alla behövs och alla kan göra något. Du behöver inte och ska inte jämföra dig med de som syns mest, skriver mest, talar mest och så vidare – du behöver bara vara dig själv och ta med till oss vad du har att bidra med. Det är vår gemensamma uppgift att se till att just dina förmågor kommer till sin rätt.

Avslutningsvis tycker jag att du ska engagera dig i Vänsterpartiet om du vill se ett Sverige och ett Sundyberg för alla – inte för de rika. Vänsterpartiet är det enda parti som i varje givet läge står upp för den sociala tryggheten och därigenom, på politisk väg, vill mota de högerextrema krafterna. Vi är garanten för att det överhuvudtaget ska föras någon slags vänsterpolitik, inte minst nationellt. När vi sätts åt sidan får högern och extremhögern fritt spelrum och då blir Sverige sämre.genom  nyliberal åtstramningspolitik. 

Och, vi är det enda verkligt systemkritiska partiet, det enda partiet som vill ersätta kapitalismen med något annat. Med demokratisk socialism.

För att göra mer behöver vi bli fler. Vi behöver dig. 

Vi tar kampen varje dag, ta min hand och kom med oss. 

Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Denna kalenderns elfte dag skriver partistyrelseledamoten och kommunfullmäktigeledamoten Veronica Kallander om vikten av ett funktionsrättsperspektiv och att Vänsterpartiet behöver bli bättre på det i praktiken.

Till denna blogg hade jag tänkt skriva om nåt helt annat. Men verkligheten, både personligt och politiskt, kom i vägen.

Jag har sen jag var 10 år gammal aktivt jobbat för att jag och alla andra som bryter mot normen om den fungerande kroppen ska ha vår självklara, jämlika, plats i samhället! Min nästa födelsedagstårta kommer att ha 48 ljus! Jag har i över 10 år varit partipolitiskt aktiv och sen 2012 sitter jag i Vänsterpartiets partistyrelse.

Jag hade verkligen önskat att mitt facit, såhär långt, hade sett bättre ut!

Hela mitt syfte med att vara politiskt aktiv är och har alltid varit att vi ska sluta prata om ”funktionshinderfrågor”, som något apart,  någon annanstans. Jag hävdar med bestämdhet att vi, på samma sätt som vi har socialismen och feminismen som ett raster över alla politiska frågor, också måste ha funktionsrättsperspektivet med i allt.

Självklart kan det sägas att jag pratar i egen sak. Det kanske uppfattas så, vad vet jag? Men för mig vore det tjänstefel att INTE använda den plattform jag ändå har, att förändra partiets synsätt och politik!

Nu vill jag ju inte förmätet hävda att JAG är den enda i partiet som driver på i en bättre riktning när det kommer till funktionsrättsperspektiv. Samtidigt känner jag, särskilt med det som hamnar på partistyrelsens bord, att hade jag inte drivit på så hade det glömts bort.

Vänsterpartiets funkisnätverk har fått igenom en del motioner genom åren. Men de ska implementeras också och där går det trögare.

Samtidigt som jag gjort funktionsrättsperspektivet till ”min” politiska fråga, så är den ju också högst privat.

Jag har allt oftare känt att, visst bereds jag väg in och visst lyssnas jag på i styrelserummen, men utanför, i de sociala sammanhangen, där är jag inte med. I de där informella mötena där mycket ändå diskuteras (inbillar jag mig, jag vet ju inte).

Jag vet inte om det är jag som är överkänslig, men för att parafrasera fantastiska Mia Skäringer:

Kan de vara så att andra är underkänsliga?!

Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag, den tionde dagen, kommer ett vrål av ilska och kamplust från vår kassör Karin Bylund.

Lögn, lögn och förbannad dikt!
Hur kan en riksdagsman med en svans av slipsklädda halvgamla vuxna män
få stå så oemotsagd,
få bli så citerad,
få bli så kliad i nacken och dunkad i ryggen
få dra sin lögn om och om igen om

”MASSINVANDRINGEN”

– Ni vet vem jag menar.
Det hjälper inte att forskare, att faktagranskare, att kunniga i ämnet och vederhäftiga, insatta personer gång på  gång  säger att det inte finns någon ’ma’ (jag vill inte ta ordet i min mun) – han står fortfarande där och ljuger!
Och pöser i självgodhet över sin strålande slutledning, att det är MA som är orsak till gängvåld, skjutningar, fattigpensionärer, vårdköer och gud och hans moster från Sölvesborg (nej gud har EBT monopol på, men mostern), vårdbehövande, (men inte hemlös, för det får man inte vara i Sölvesborg).
Och att alla, från nickande TV-kommentatorer till högerfigurer i riksdagens långa korridorer, redo att skaka hans hand bara sväljer den där stinkande sörjan av floskler, lögner och förbannad dikt!
För det är ju ren och skär främlingsfientlighet,
ren och skär rasism!
Och det tycks fungera så bra i tider av nedskärning, av ökade klassklyftor , av nedmontering av välfärden och det allmänna!
Det tycks passa som hand i handske….
Men…
…det bara tycks kamrater!
…
Det kan – och ska vi
…ändra på kamrater!

Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Vår vice gruppledare i kommunen, Vida Basti, är själv från Iran och skriver backom lucka nio om de protester mot regimen som brutit ut på fler än 200 platser runt om i Iran.

Bakgrund: 1953 inleddes operation Ajax, vilket är den operation genom vilken amerikanska CIA och brittiska MI6, med stöd av Irans dåvarande diktator Shahen, avsatte landets folkvalda premiärminister, Mohammad Mosaddeq genom en statskupp och störtade dennes regering. Mosaddeq nationaliserade landets oljekällor vilket skadade brittiska och amerikanske oljeintressen. Det iranska folket och dess vänsterrevolutionärer störtade senare Shahen (kungen) och hans diktatur. 

År 1979 beslutade USA och dess allierade att tillsätta en ny diktator, Ayatollah Khomeini, för att säkerställa sin makt i regionen och över den dyrbara oljan. En islamistisk diktatur har sedan dess härjat i landet och förtryckt det egna folket i 40 års tid. Hundratusentals människor, vuxna såsom barn, har blivit torterade och avrättade i sin kamp om frihet och demokrati. 

Mina egna föräldrar fängslades som tonåringar för att de delade ut flygblad tillhörande motståndsrörelsen. De har sett sina vänner bli torterade och avrättade. Min faster dog, höggravid, under tortyr men familjen fick aldrig hennes kropp tillbaka eller ett erkännande om att hon var död, vi har fått informationen genom hennes cellkamrater. Min fosterpappa lyckades rymma från fängelset i flykt från sin avrättning. Mina hjältar!

I november kunde vi läsa om hur arbetarklassens massdemonstrationer spridit sig över hela landet i protest mot det tredubblade bensinpriset, bristen på medicin samt extrem fattigdom som spridit sig över hela landet. Regimen svarade med att stänga ner internet i hela landet i över en vecka. De har fängslat tusentals demonstranter och hotar med att alla som tillfångatas kommer att torteras långsamt till döds, i ett desperat försök att tysta upproren. Regimen skjuter direkt mot demonstranterna från hustak och helikoptrar samt angriper sjukhusen där de tillfångatar skadade. Familjerna som vill få begrava sina älskade måste först betala för kulorna som dödat de. Därefter gör regimen räder på begravningarna för att fängsla fler. De yngsta som mördats är så unga som 13 år gamla. Anhöriga har tagit fram namnlistor på de över 600 personer som dödats och siffran befaras stiga. När iranier från utlandet ringer sina släktingar hör man underrättelsetjänstens röster i bakgrunden, så vi frågar bara om alla mår bra som kodord för ”är ni oskadda”? 

Alla diktaturer faller förr eller senare. Jag hoppas innerligt att mitt folk snart ska få den frihet och demokrati som de förtjänar. Iranierna kommer att minnas vilka regeringar i världen som stod bakom folkets kamp och vilka som gjorde eftergifter för att gagna sina egna politiska intressen. 

Från UIs hemsida: ”Iran har mycket stora kända reserver av både naturgas och olja. Det innebär nästan en femtedel av den kända naturgasen i världen och nästan en tiondel av oljereserverna. I landet finns dessutom gott om mineraler som järn, kol, zink, nickel, svavel, krom och koppar.”

Under december publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Bakom den åttonde luckan skriver Karin Bylund, kassör i Vänsterpartiet Sundbyberg, om PISA-undersökningen.

Den senaste Pisa-rapporten kom nu i dagarna. Vad är det egentligen ?
En jämförande rapport om studieresultat i olika länder som OECD arbetar fram vart tredje år. Matte, naturvetenskap o läsförståelse hos niondeklassare – den jämför olika länders resultat , där Kina , Japan o Estland ligger högt. Sverige har sedan några mättillfällen klättrat uppåt ,  efter en nedgång för en del år sedan. Och ligger nu lite ovan genomsnittet. OECD-rapporten mäter bara vissa typer av studieresultat – inte hur BRA skolan egentligen är.
– inte vad barnen lär sig i andra ämnen såsom samhällsorienterande ämnen eller språk,
– inte heller kreativa och skapande förmågor, empati och tillit till sig själv, kommunikation, initiativ- och idéförmåga, problemlösning,
-inte heller hur man tillämpar sina kunskaper, – inte hur barnen trivs eller vad barnen själva anser om sin skola.

Rapporten har i flera år använts som ett hårt slagträ för att öka kontrollen över skolan, över lärare o elever. Fler betyg, betyg lägre ner i åldrarna, fler bedömningar och prov/kontroll, mer disciplin och mer katederundervisning. Och till att svärta ner skolan, barn och lärare än mer.
Samtidigt som den förhärskande politiken har varit: sälj ut skolan, sälj ut , sälj ut, privatisera ! Och som ett resultat av detta: skolor som blivit kvar i fattigare bostadsområden i kommunal regi har utarmats på resurser, med färre lärare, större klasser o fritidsgrupper, färre elevassistenter och mindre elevhälsa, mindre pengar till undervisning.
En ENORM pengaförskjutning har skett från den allmänna skolan för alla barn,  till privata skolor drivna via aktieportföljer och av riskkapitalister. En rutten politik rakt igenom – och en skolgång som kunde ha varit SÅ mycket bättre för många, många barn och idag, unga vuxna – OM bara viljan, den politiska viljan hade funnits! Viljan att låta satsa på en samhällets skola i stället för att gynna kapitalisters galna profithunger!

(PS : en sak att notera med Pisa -rapporten är att även denna rapport konstaterar att skillnaderna har ökat YTTERLIGARE mellan de elever som får goda resultat och de med sjunkande resultat. En följd av privatisering och marknadsinriktning av en av de viktigaste funktioner för vårt allmänna samhällsbygge: skolan . DS).

Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. På den sjunde dagen skriver Jesper Wiklund, facklig ombudsman och f d gruppledare för Vänsterpartiet i Sundbyberg om arbetslivets bistra verklighet.

”Får de verkligen göra så här?” Det är nog den vanligaste frågan jag som facklig förhandlare får från medlemmar jag företräder. Svaret är deprimerande ofta ”nja, de gör en fuling”. 

Sanningen är nämligen den att tvärt emot vad de flesta tror så är det både lätt och billigt för en arbetsgivare att säga upp folk. Som uppsagd så får du inte ett stort avgångsvederlag, du är inte ens berättigad till att slippa jobba under uppsägningstiden.

Däremot är det inte helt lätt för en arbetsgivare i Sverige att själv bestämma vem det är som ska sägas upp. De kan inte godtyckligt säga upp en person på grund av personliga skäl om de inte kan visa på att hen misskött sig och inte skärpt sig trotts varningar eller stöd i att förändra sitt beteende.

Det är alltså den trygghet du har som anställd. Arbetsgivaren kan enkelt minska antalet anställda, men får inte själv bestämma vilka det är som ska bort. Det är din trygghet som anställd. 

Den här minimala tryggheten vill nu regeringen ta ifrån dig. De vill kunna utöka arbetsgivarens rätt att själv få bestämma vem det är som ska bort – även när de inte anför några personliga skäl som grund för uppsägningen. Högerpartierna och rasisterna i SD har drivit det här länge, men nu har de i och med 73punktsöverenskommelsen alltså även fått med sig Socialdemokraterna.

De gör en fuling och vill ta ifrån dig din trygghet. Svara med organisering – ring din riksdagsman, gå med i facken och organisera er på arbetsplatsen. Bara så stoppar vi både rasisterna och borgarna. De gör en fuling, vi knyter nävarna.