Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag bidrar Jessica Ubeira med en dikt.
Det finns ett parti i Sundbyberg som är rödare än den rödaste färg.
Med stor kärlek för folket
Kämpar de sig igenom solket
Och skapar trygghet in i själ och märg.
Jessica Ubeira
Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag skriver Towe Bengtsson om skolan när hon var liten och hur den kan bli jämlik igen.
Till jul önskar jag mig en jämlik skola fri från vinstintresse.
När jag var liten gick jag på en liten byskola på landsbygden. Det var på den tiden innan marknadskrafter hade tagit sitt grepp om skolan. Då pratade ingen om skolmarknaden eller om mig och mina föräldrar som kunder på en marknad. Rektorer och lärare behövde inte tävla om barnen utan vi gick alla i samma skola.
Läkarens, industriarbetarens och lokalvårdarens barn gick alla i samma klass. Oavsett om våra föräldrar var födda i Sverige eller i ett annat land, så satt vi ändå bredvid varandra i klassrummet. För när jag var liten gick jag i en skola där vi oavsett vad våra föräldrar jobbade med, eller var våra föräldrar kom ifrån, fick samma möjlighet till utbildning och personlig utveckling.
Allt var inte perfekt då, rasism och ojämlikhet fanns. Men vi ska ändå komma ihåg att den svenska skolan var en av de mest jämlika och likvärdiga skolorna i världen. Så är det tyvärr inte längre. Idag möts inte barn från olika socioekonomiska bakgrunder i klassrummen. Idag delar vi istället upp eleverna ut ifrån dem.
Elever ses som kunder på en marknad. Där alla skolor, privata som kommunala, måste tävla om eleverna som vilket företag som helst. Men skolan är inte som vilken marknad som helst. Skolan ska vara en plats för utbildning, där barn och unga ska lära sig om multiplikation, adjektiv och regentlängder. Resultaten skiljer sig tydligt mellan olika skolor och vinstintresset pressar upp glädjebetyg och ner resurspersonal.
Men skolan ska också vara en plats där barn ska börja förstå världen och sin egen plats i den. Men hur väl gör man det när man bara träffar barn som kommer från likvärdiga förhållanden som en själv, som ser ungefär lika dana ut och som bor ungefär likadant?
Detta är inte hållbart. Vi måste kämpa för att avskaffa vinstintresset, vinstuttag och marknadsskolan. Det handlar inte om att allt var perfekt förut, utan det handlar om alla barns rätt till utbildning idag! Vi måste säkerställa och göra allt vi kan för att barn och unga ska få likvärdig möjlighet till en bra skola, en bra utbildning och en bra framtid. Gör vi inte det ökar vi klyftor och utanförskap i samhället.
Sedan ungefär ett år tillbaka är Barnkonventionen lag i Sverige. Det betyder att alla barn har rätt till utbildning och det betyder också att vi ska sätta barnens bästa främst. För oss är det självklart att vi inte gör det genom en skola som drivs av vinstintressen.
Så låt oss nu stå på barnens sida och kräva en skola som är bra för alla!
Towe Bengtsson
Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag skriver Malin Fröjmark om arbetsrätt.
Under 2020 har arbetsrättsliga frågor debatterats som aldrig förr i Sverige. Det kommer sig av Januariöverenskommelsen där Stefan Löfven, för att kunna bilda sin regering, förband sig att se över Lagen om Anställningsskydd (LAS).
Det har ofta hetat att vi måste reformera vår arbetsrätt så att den hänger med tiden. Men tiden vi lever i skapar vi med politiska beslut. Något som aldrig kan reformeras är behovet av den fackliga solidariteten och behovet att stå på arbetstagarnas sida. Vänsterpartiet verkar vara det enda parti som på allvar står upp för arbetstagarnas rättigheter och skydd.
Den nya överenskommelsen mellan PTK, Kommunal, IF Metall och Svenskt Näringsliv kommer leda till förändringar. Efter långa förhandlingar, där Vänsterpartiet misstroendelöfte gett facken mer kraft bakom orden, så har förändringarna gått från att vara arbetsrättsligt katastrofala till att få en bättre balans där det även ryms vissa fördelar. Det mest oroande är dock hur politiken har förskjutit positionerna. När januaripartierna och den borgerliga oppositionen hotar med lagstiftning så rubbar det balansen och hotar den svenska modellen.
Fackförbund samverkar och samarbetar med arbetsgivare. På många håll går det bra, genom att fackligt förtroendevalda eller skyddsombud lyfter medarbetares arbetsmiljö och behov av förbättringar. Skyddsombudens viktiga roll har synliggjorts under 2020. Arbetsmiljön för läkare och sjuksköterskor till följd av pandemin har uppmärksammats och gör det fortsatt, vilket är viktigt.
Många av de som arbetar med de mest utsatta i till exempel hemtjänsten har under året lidit brist på skyddsutrustning. Även om pandemin har synliggjort de stora brister som finns vad gäller arbetstrygghet och arbetsmiljö för dessa arbetare, så har det inte uppmärksammats på samma sätt som för sjukhuspersonal.
Här måste både fackförbund och politiska partier arbeta för förbättringar och förändringar. Arbetstagare måste ha så trygga anställningar att de kan sjukskriva sig utan att vara rädda för att förlora anställning och inkomst. Därför måste alla fackförbund och alla partier som säger sig måna om arbetstagare arbeta för trygga anställningar och för att alla arbetsgivare tecknar kollektivavtal, vilket är grunden för trygga anställningar. Vi behöver fler trygga jobb inte färre!
Malin Fröjmark
Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag skriver Hannes Anagrius om ett mer hållbart ekonomiskt system och tipsar om sin podcast.
Socialismen är inte automatiskt grön, men den behövs för en grön ekonomi…
Klassisk liberalism, samt bönders och arbetares organisering var del i att rasera aristokratin och införa parlamentarisk demokrati. Socialismens önskan var sen att utvidga demokratin genom jämlikhet. Mångas önskan om att bygga vidare på demokratin och bryta den ekonomiska elitens makt kidnappades dock tyvärr av antidemokrater, som skapade kommunistiska diktaturer. Vilket användes som skrämselpropaganda för socialism.
Men verklig socialism handlar om att utöka demokratin. Lika förutsättningar och ekonomisk demokrati – att även våra arbetsplatser ska styras av oss som arbetar där – förklaras mycket bra i denna dokumentär:
Kan vi göra det själva? – YouTube
Trots att arbetarrörelsens kamp, socialdemokrater och vänsterpartier har byggt välfärdsstater och ett mer jämlikt samhälle så är vi fortfarande fast i ett ekonomiskt system som varken ger oss verklig demokrati eller klarar stoppa den ekologiska krisen.
Jag säger ekologisk kris, för det handlar inte bara om en klimatkris. Vårt ständigt ökande exploatering av naturen har gjort att i genomsnitt 70 procent av alla vilda djurpopulationer är borta bara sen 1970. Matjordarna som ska ge oss mat i framtiden krymper. Naturresurserna sinar och balansen på jorden är rubbad. Den senaste nyheten är att allt vår ekonomi producerat – vägar, byggnader och prylar – nu väger MER än all natur – alla växter och djur på jorden (inkl. människor och boskap). Det är sjukt. Planeten är bokstavligen sjuk.
Många inom vänstern kämpar för en tillbakagång till folkhemmet – ett mer jämlikt samhälle. Det är mycket som var bättre förr – en större offentlig välfärd och mer jämlikhet. Men folkhemmet byggde också på ökad miljöförstöring – oftast i andra länder. Där fanns också en ekonomisk elit. Och den tvingade oss också att arbeta onödigt mycket när vi redan hade resurser att tillfredsställa allas behov.
Vart ska vi nu då? Jag tror socialismens idéer är helt nödvändiga för att skapa en hållbar ekonomi. Men de räcker inte. Vi behöver också tänka nytt. Varför måste ekonomin hela tiden växa? Kan och hinner verkligen sol, vind och vatten byta ut oljan som energikälla? (ca. 80 procent av all energi är fortfarande fossil)
Varför måste vi ”skapa jobb” hela tiden? Jobba ska vi väl inte göra mer än nödvändigt? När vi har all denna effektiva teknik, varför inte sakta ner och koncentrera oss på att må bättre istället för att producera mer och mer? Hur löser vi arbetslöshet och finanskriser som tycks uppkomma så fort den magiska BNP sjunker eller bara avtar?
Dessa frågor försöker jag besvara med hjälp av forskare och tänkare i min podcast Tillväxtparadigmet (partipolitiskt obunden):
Tillväxtparadigmet | Lyssna här | Poddtoppen.se
Med ett hållbart ekonomiskt system tror jag faktiskt de flesta kan bli nöjda. Vi kan ha marknadsekonomi, men den kan inte bara styras av vinstmaximering. Den måste regleras så den inte sker på bekostnad av natur och människor. Vi kan ha arbetarägda företag, vi kan ha välfärdsstat, vi kan ha bra levnadsstandard med modern teknik. Vi kan ha banker, men de kan inte styra hela ekonomin.
Och vi kan definitivt inte köpa och slänga saker i den här takten. Vi måste dela och återbruka de resurser vi har, tänka mer lokalt. Vi kan inte äta så mycket kött, flyga som vi gör och vi kan inte ha en ekonomisk elit som äger allt mer. Men vi kan få mer fritid, mer mötesplatser, kultur och trygghet. Mindre stress och mer välmående.
Det är inte lätt att ändra på ett ekonomiskt system, men det är många som vill ha förändring – inte bara Vänsterpartister. Tillsammans gör vi det möjligt!
Hannes Anagrius
Driver podden Tillväxtparadigmet
Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag ger Sera Cederberg några tips för julledigheten.
Hysteria, en brittisk komedi från 2011. Filmen handlar om uppkomsten av sexleksaken vibratorn samt om kvinnlig rösträtt under 1880-talet i Storbritannien.
Tänker på dig av Liv Strömqvist
Inspelning av Dramaten-föreställning från 2014.
Feministisk föreställning om kärlek. Väldigt rolig!
Tyvärr finns den inte att se gratis på nätet längre, men här är ett smakprov från den:
Liv Strömquist tänker på dig! Från Dramatens höstsamling 2014 – YouTube
Historierna är hämtade ur Liv Strömqvist serieböcker:
liv strömquist | Adlibris
Tänker på sig själv av Liv Strömqvist
Uppföljaren, som går på Dramaten nu i januari och febrauri:
Liv Strömquist tänker på sig själv – Dramaten
(följ förstås Folkhälsomyndighetens aktuella råd)
God jul och gott nytt år!
Sera Cederberg
Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag skriver Sara Hamrin om att bara vänsterpolitik kan få samhällspusslet att hålla ihop.
I ett samhälle som fungerar för oss alla så måste alla pusselbitar vara bitar som passar ihop. Om ett pussel saknar en bit så får man inte ett färdigt pussel. Samhällets pussel börjar tappa sina bitar. Vänsterpartiet räddar pusslet genom att tejpa ihop det med rödtejp. Men vi alla vet att efter ett tag så tappar tejpen sitt klister. Så det gäller att fortsätta tejpa.
Högerpartier såsom Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men tyvärr också Socialdemokraterna och Miljöpartiet…
…har lagt beslag på viktiga pusselbitar. Det gäller LAS, arbetsrätt, besparingar, sänkta skatter med mera. Hade vi inte gjort alla skattesänkningar de senaste 25 åren (för främst de rikaste) så hade vi haft 250 miljarder mer till välfärden varje år. Det är privatiseringarna och vinsterna i välfärden som ligger bakom den undermåliga äldreomsorgen. Det är den dåliga anställningstryggheten som gjort vi haft massa timvikarier i äldrevården och unga som inte kan planera sina liv. Och nu vill de göra jobben ännu otryggare?…
Ska vi få ihop pusslet till ett fungerande samhälle igen så måste vi ta tillbaka bitarna från högerpartierna.
Det är vi arbetare som måste hålla ihop och kämpa tillsammans på våra arbetsplatser. Det är vi i samhället som måste våga visa vårt missnöje när högerpartier börjar röra om i vår välfärd. Det är NU det gäller och inte efter ändringar har skett. Då kan vi inte börja tänka att ” vi borde ha vågat påverka”. Upp till kamp!
Sara Hamrin
Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag skriver Yvonne från DHR om vad organisationen är och gör.
Hej, jag heter Yvonne Björkman och är ordförande i DHR Sundbybergsavdelningen. DHR står för Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet. Jag har fått äran att skriva i Vänsterpartiet i Sundbybergs julkalender.
För oss är det viktigt att personer med rörelsenedsättning kan leva sina liv med samma rättigheter och möjligheter som alla andra medborgare som inte har en rörelsenedsättning. Det kan ses som en självklarhet men så är det tyvärr inte. Vi är en organisation av oss som lever med en rörelsenedsättning. DHR har funnits sedan 1923 och i Sundbyberg sedan 1974 som avdelning.
DHR driver rättighetspolitik för personer med nedsatt rörelseförmåga. Vi anser att de politiska frågor som angår våra medlemmar inte är ett särintresse som rör ett fåtal utan handlar om rättigheter som angår alla. Politiska beslut som rör våra medlemmar bör handla om att säkerställa att de FN-konventioner för mänskliga rättigheter som Sverige har skrivit under följs och förverkligas.
Vi arbetar för ett universellt utformat samhälle som ska kunna användas av alla från början utan att produkter, bostäder eller tjänster måste anpassas eller specialutformats i efterhand. Ett samhälle där medborgare med nedsatt rörelseförmåga har samma rättigheter och möjligheter att leva som andra medborgare utan nedsatt rörelseförmåga. Detta är något som borde ses som självklart i alla politiska beslut oavsett politisk nivå. Så är det inte idag och det vill vi förändra.
DHR är ett förbund med lång erfaret och stor kunskap när det gäller att arbeta för rättigheter för våra medlemmar. Vi utbildar och påverkar makthavare om utmaningarna i olika livssituationer. Vi visar på punkter där samhället brister och ger förslag på hur det kan åtgärdas. Vi ger också våra medlemmar verktyg i form av bland annat kunskap, kamratskap och stöd för att människor ska känna att de kan bättre stå upp för sina rättigheter.
Vi lever nu i en tid som är mycket speciell, många av våra medlemmar tillhör riskgrupper. Vår verksamhet har fått förändras under denna tid, det har tagit lite tid. Vi använder oss av olika digitala lösningar, för att fortsätta att hålla kontakt och peppa varandra. De som inte har möjlighet att hålla kontakten digitalt ringer vi till. Utanförskapet har blivit tydligt under den här pandemin. Därför är det ännu viktigare nu att vi har kontakt, så att människor inte känner sig ensamma.
DHR Sundbybergsavdelningen har under denna tid fortsatt att arbeta rättighetspolitiskt, vi har svarat på detaljplaner, fortsatt arbeta digitalt med staden genom det nya Handslaget som kommunen har tillsammans med stadens funktionshinderorganisationer. Vi gläds åt att vi nu tillsammans kommer att få ett nytt Handslag. Det visar att staden vill komma framåt. Det ställer krav på alla partners. Tyvärr har vi inte haft något Funktionsrättsråd under året. Men vi har haft kontakt med politiken och de flesta förvaltningar i staden.
Nu håller vi alla tummarna för att ett vaccin kommer snart så att vi alla kan fortsätta att arbeta för ett Sundbyberg som lever upp till mänskliga rättigheter!
God Jul och Gott Nytt År!
Yvonne Björkman
Ordförande DHR Sundbybergsavdelningen
Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag skriver Christer Bengtsson om hur pandemin och klassamhället hänger ihop.
Nej politik är inget mode, ingen ball och trendig grej, för de flesta är det en livsnödvändighet, och de fjantar som kan unna sig att satsa på sig själv, de ger väl fan i resten av vår mänsklighet
Björn Afzelius, ur Medan bomberna faller
Pandemin slår lika hårt mot alla sägs det. Men det är inte helt sant. De privilegierade jobbar hemifrån, medan bussförare, undersköterskor, butiksarbetare med flera måste gå till jobbet och möta risken att bli smittad. Andra blir av med jobbet för att deras arbetsplatser inte kan hålla öppet.
Storföretagen fick snabbt statliga subventioner i mångmiljardklassen när corona-spridningen tog fart. De anställda som permitterades eller förlorade jobbet är inte lika lyckligt lottade. Men hjulen ska ändå snurra, och vinsterna ska upp.
Till och med mitt i en sjukdomskatastrof av enorma proportioner visar klassamhället sitt fula tryne. Inte nog med det, klassamhället gör allt värre. Arbetare med låga löner har inte råd att stanna hemma. De arbetare som har lägst löner är dessutom ofta de som möter flest människor under sin arbetsdag.
Samtidigt vill arbetsgivarna göra situationen än sämre för arbetare genom att ta bort den relativa trygghet som ändå finns i en fast anställning. Och stora delar av fackföreningsrörelsen går med på det.
Det finns förstås ljuspunkter också. I svåra tider sluter människor sig samman och hjälps åt. Ungdomar handlar åt äldre och människor i riskgrupp. Utomhusträffar med coronasäkert avstånd ger ett viktigt socialt sammanhang för många ensamstående och digitala träffar, ibland med någon form av studieinslag gör en i pandemitider kanske tråkig fritid till någonting positivt. I de svåraste av situationer går människor ihop och löser problem själva.
Det är precis det som är politik. Det är precis det som är kamp mot klassamhället. Att sluta sig samman och göra saker tillsammans för att det behövs, inte för att någon tjänar pengar på det.
Kom och gör politik med oss. Kämpa mot klassamhället för ett samhälle utan rika och fattiga men med många människor som har det bra.
Christer Bentsson
Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag skriver Margareta om vikten av biologisk mångfald och solidaritet även till andra arter.
Blåkråka, Svart stork, Mellanspett, Lunnefågel, Tofslärka, Tornuggla, Vit Stork, Stortrappen, Svartbent strandpipare…
… är några exempel på djur som har utrotats från Sverige. Även globalt accelererar utdöendet på ett sätt som skrämmer och förvånar internationella forskare. I genomsnitt för alla vilda ryggradsdjur har 70 procent försvunnit sedan 1970-talet! [1] [2].
Det är så sorgligt när livet omkring oss tystnar och dör och vad värre är att för varje art som dör ut så har också hela det ekosystem som är artens livsförutsättningar försvunnit. Det är just därför arten utplånades. När nu den ena arten efter den andra hotas och dör ut innebär det alltså att motsvarande ekosystem hotas och dör ut. Med det ändras livsförutsättningarna för alla arter på jorden, inklusive oss människor.
För att vi – människoarten – ska ha en chans att fortsätta leva måste vi alltså sluta döda jordens ekosystem som vi är helt beroende av.
I denna ödestid är arbetet för social rättvisa av yttersta vikt. Jag är så tacksam för det arbete som Vänstern gör inom detta område. De rika och mäktiga måste lämna plats för de svaga som inte kan göra sin röst hörd i maktens korridorer. Lika viktigt är det att vi människor lämnar plats för alla andra levande varelser som vi delar vår planet med, även om de inte kunnat göra sin röst hörd i det mänskliga samhällssystemet. Vi lever alla i relation med varandra, kvinnor, män, rika, fattiga, svalor, humlor, maskar, rådjur med flera. Det vi behöver åter lära är att vårda dessa relationer och ge varandra plats.
Vårt (Vänsterns) arbetet för ett rättvist samhälle för människor är alltså samma fråga som att de andra levenade varelserna som vi bor tillsammans med äger rätten att finnas här.
Med stor glädje och en gnutta hopp upptäcker jag att Vänsterpartiet sedan 1970 lyft motioner i riksdagen att Ekocide (storskaligt miljömord) ska klassas som internationellt brott på samma sätt som Genocide (folkmord). Senast skedde detta i en motion i september i år [3].
Det pågår också ett arbete med att utöka FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna till att gälla hela vårt ekosystem – att vi ska erkänna Naturens Rättigheter.
För att riktigt kunna ta in konsekvenserna av artutrotningen behöver vi knyta an till ”de andra”, de mer-än-mänskliga som vi delar vår planet med.
Trots att Sundbyberg i stort sett är en ren stadsmiljö finns det möjligheter för oss som bor här att hitta möjligheter till denna anknytning. Det finns till exempel parker och små skogsområden vi kan besöka. Det finns fåglar och fladdermöss som hittat bostad och rimliga levnadsvillkor här i staden tillsammans med oss. Kommunen har också anordnat små ängsområden där insekter vill bo. På dessa platser kan vi lättare förstå vår relation med djur och växter än när vi går på en asfalterad trottoar.
Du kan även i ditt dagliga liv enkelt knyta an till vårt ekosystem. Varje gång du häller upp ett glas vatten kan du tänka på var detta vatten kommer ifrån. Via reningsverk och vattenledningsrör kommer det vatten vi dricker från Mälaren.
Mälaren, denna stora vackra sjö som omsluter hela Stockholm och för oss i Sundbyberg flyter in i Bälstaviken. Hon påverkar oss mentalt och kulturellt genom sin blotta närvaro, men också rent fysiskt genom att vara det vatten som flyter i våra blodådror.
Om vi vet att ca 60 procent av vår kropp består av vatten så innebär det att vi som bor här till stor del består av Mälaren. Det är alltså så att du ÄR Mälaren och Mälaren är du.
Du själv har mänskliga rättigheter, såklart, det ska du ha. Men om nu Mälarvattnet och du är samma, vilka rättigheter har då Mälaren?
Tänk efter. Känn efter. Visst har Mälaren rätt att återställas från tidigare generationers giftiga industrier? Visst har hon rätt att slippa nya utsläpp av gifter och gödningsämnen? Visst är det en smärta att dämma upp hennes naturliga tillflöden, som att stasa en blodåder i kroppen?
Att på det sättet känna empati och se oss själva i relation till ett ekosystem – i det här fallet Mälaren – gör att vi får en ödmjuk inställning till det vi har runt oss. Vi får ett perspektivskifte som i denna utdöendets tid är så brådskande.
Inför det kommande året önskar jag dig att fortsätta den vackra processen att knyta an till alla de som vi lever tillsammans med.
Låt oss gemensamt arbeta för naturens och allas vår rätt att finnas, få våra behov uppfyllda och leva våra liv, alla vi – människor och andra – efter var och ens förmåga.
God Jul!
Margareta Ellnebo
Referenser
[2] WWF: Bestånden av vilda ryggradsdjur rasar – minskat med 70 procent på femtio år (hbl.fi)
[3] Motion 2020/21:391 Ekocid
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ekocid_H802391
Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag skriver vår ordförande Karin Bylund om utvisningarna till Afghanistan.
I dagens lucka vill jag, i likhet med sju svenska organisationer, vädja till Afghanistans flyktingminister att säga nej till att ta emot ett stort antal tvångsutvisade ungdomar från Sverige. Imorgon återupptas nämligen utvisningarna. Läget i Afghanistan är samtidigt värre än någonsin. Talibanerna erövrar mark och fattigdomen breder ut sig av coronapandemin.
Ungdomarna har studerat i flera år och etablerat sig socialt för ett ordnat och trygg liv i Sverige. Detta efter att ha kämpat sig hit på långa resor under svåra förhållanden genom Asien och Europa för att få asyl.
Att vädja till Afghanistans flyktingminister har kommit till som ett sista försök att stoppa utvisningarna efter att fruktlöst ha försökt påverka Sveriges regering, riksdag och myndigheter att stoppa utvisningarna. Afghanistan är inte säkert för dessa ungdomar som rotat sig i Sverige. Detta är en följd av en helt miserable migrationspolitik, en skamfläck för ett så kallat civiliserat samhälle.
Karin Bylund
Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag skriver Leif Andersson om solidaritet, pandemin och om vilka som vinner SM-guld 2021…
Nu är advent här igen och den behövs denna mörka tid på året. Jag är inte det minsta religiös men advent och jul är ändå något fint – tid för extra mycket kärlek, värme och eftertänksamhet.
Ett år som detta, med mest katastrof, död, sjukdom och en massa oro behövs inte något stort för att bli glad. Allt som har något positivt med sig suger man åt sig. Vad hoppas jag på i allt detta? Jo att vi lär oss att ensam aldrig är stark, att vi kan klara det mesta men bara om vi är tillsammans. Det absolut vackraste ordet jag vet är solidaritet och det ordet kan aldrig bli omodernt. Och genom solidaritet med varandra ska vi klara denna Covid-19-pandemi.
2021 är året som egentligen bara kan bli bättre och visst ska vi tillsammans se till att det blir så. I min värld ska vi inte ha orättvisor, fattigdom och utanförskap. Och allt börjar hos oss själva. Vill vi förändra så gör vi det ihop. USA tog till slut sitt ansvar och valde bort Trump och nu är det tid att vi tar vårt ansvar. Jag vill ha ett Sverige där jag med stolthet pratar om vårt gemensamma och där alla är lika viktiga. Ett samhälle som är VI – inte vi, dom, ni och oss.
Jag blir både glad och väldigt stolt över att få chansen att skriva på Vänsterpartiets sida – ett parti som står mig väldigt nära politiskt idag tack vare omtanken om den lilla människan. Ett samhälle är ALDRIG starkare än den svagaste länken och lova mig en sak – källgranska allt på sociala medier. Det är så sjukt mycket lögner och påhittade saker. Och risken är att om man läser det tillräckligt ofta så blir det tyvärr en sanning till slut.
Till nästa år önskar jag att Bajen tar SM-guld i fotboll 2022. Ni vet var ni hörde det först.
Jag önskar alla som läser detta, inklusive Vänsterpartiets medlemmar och Moises som bjudit in mig att få komma till tals, en riktigt god jul och ett gott nytt och mycket bättre 2021. Och vila i frid alla som gått bort i detta vidriga virus. Vi ska aldrig glömma er!
Och slutligen, något jag har lärt mig av mina fantastiska hundar Nicko och Hugo – Lev nu, just denna sekund.
Leif Andersson
Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Idag kommer en hälsning från Faiza Rebandi, på organisationen Verdandi.
Verdandi är en del av arbetarrörelsen som vill påverka samhället på två sätt – dels genom politisk påverkan i arbete och även genom praktiskt kamratstödjande arbete. Vi försöker förändra samhället för rättvisa och för att minska skador från alkohol och droger.
Ha en fin jul!
Faiza Rebandi
Verksamhetsledare för Verdandi i Sundbyberg