Skip to main content

Författare: sundbyberg

Idéer föder idéer

Trots corona har vi fortsatt en klimatkris. De är i själva verket två symtom på samma systemfel. När vi kommer ur
corona-krisen hoppas vi att vi är bättre förberedda för att möta den stora krisen – klimatets kris.  Därför behövs alla!

I rådande klimatnödläge vill vi inte bara ha din
närvaro, vi behöver den, med dina tankar och
din energi. Det är bokstavligt talat en fråga om
liv och död för alla på jorden. Vad som händer i
Hong Kong, Rojava, London eller New York,
har direkt bäring på vad som sker i Göteborg,
Borlänge eller i Sundbyberg. Det finns inte en
enda fråga som är frånkopplad klimatnödläget,
allt – ALLT – hänger ihop. Människor, kulturer,
varor och tjänster går över landsgränser, vilket
är något bra. Tyvärr rör sig också växthusgasen
CO2 på samma sätt. Frågan hur detta ska hanteras tillsammans med övrig brist på hållbarhet måste vi få svar på. Fort!

Det som hållit samhället samman fungerar inte
längre för att ta oss in i framtiden. Det existerande fyrkantigt organiserade samhället måste förvandlas till ett cirkulärt hållbart sådant. Så vare sig du som läser detta är med i Vänsterpartiet eller kommit över denna text av en lycklig tillfällighet, dela med dig av dina tankar och driv det du tycker ska lyftas.

För ingen annan kommer göra det åt dig. Det är du som
måste vara vinden som förändrar. Vi i Vänsterpartiet vill
gärna att du driver förändringen med oss! Det spelar ingen roll om du har mycket eller lite tid, är ung eller gammal, har mycket eller lite ork, tvivla aldrig på att du har något att bidra med. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Var och en bidrar med det den kan efter förmåga. Bara genom att komma på nästa möte med Vänsterpartiet ger du andra förnyad energi. Din närvaro, utan att du sagt ett enda ord, kommer ge ringar på vattnet.

Även om du inte är insatt i politiska frågor är du
välkommen att vara en del av vänstern. Du kanske gillar
att organisera, bara vill vara med och tänka eller prata
om samhället, laga maten under grillfesten, eller som jag
– lösa problem. Vill du dra med vännen eller kollegan
som sitter på en massa uppdämd passion och frustration över samhället vi lever i, men inte har en susning om sin politiska övertygelse? Kanon, vi ser till att klura ut det tillsammans! För Vänsterpartiet kan det där med att bygga broar.

Så sitt inte ensam, ta kontakt så bygger vi bron mellan oss. Vart den leder står skrivet i stjärnorna. Vi behöver dig i denna era av brinnande hus – för att idéer föder idéer. Du vet var vi finns, kom som du är, valet är ditt!

Magnus Nilsson, styrelseledamot

Bild: CC0 Public Domain

Att ha någonstans att bo

Att ha en bostad är en stark ideologisk fråga, likaväl som en ekonomisk fråga. Ur båda dessa aspekter en klassfråga! I Sundbyberg har Vänsterpartiet, tillsammans med andra, lyckats stoppa utförsäljningarna av hyresrätter, i alla fall för nu. Vi kan inte ta för givet att det kommer att vara på det sättet för all framtid. Det gäller att fortsätta värna hyresrätten.

Allmännyttan i Sumpan är starkare än i flera grannkommuner. I Stockholm försöker den borgerliga majoriteten även denna mandatperiod att ge sig på hyresrätterna. De har på flera håll stött på patrull, folk har inte råd och/eller genomskådar bluffen om att de ska kunna tjäna stora pengar på lägenhetsaffärer. På 30 år har andelen hyreslägenheter minskat från 60 till 36 procent i Stockholms län.

Varför är det här så centralt? Jo – att bo är en mänsklig rättighet och bostäder ska inte vara en handelsvara! I svensk grundlag (Regeringsformen) står det ”Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa”. För oss är det här tydligt, politiken måste ta ansvar för bostadsfrågan.

Stat, region och kommun ska se till att bostäder byggs. Det måste byggas billigare, underhållas och drivas så att alla ska ha en möjlighet att bo. Statliga låneregler, skattereduktioner för allmännyttan kan skapas, kommuner kan upplåta mark för byggande och skapa stadsplaner för nybyggnation. Om den politiska viljan finns!

För det här är en klassfråga. Kapitalet ska inte få styra. Det ska inte vara pengar som avgör för vem som ska få bo, lika lite som pengar ska styra vem som ska få vård, omsorg eller skola.

I Januariavtalet är en av punkterna fri hyressättning vid nyproduktion. Det innebär att fastighetsägare kommer att ha rätt att sätta hyran precis som de vill. Det är första steget, därefter finns den troliga risken att det kommer att gälla all hyressättning. Då kommer vinstbegäret helt och hållet styra hyresnivåerna – vem har råd att bo då? Vi måste vara aktiva i bostadsfrågan och höja våra röster!

Karin Bylund, styrelseledamot (V) Sundbyberg

Bild av:  I99pema

I tider av kris blir vi alla socialister

2020 blir minsann ett år att minnas, och ändå är vi bara inne på första kvartalet.

För bara ett par månader sedan fick vi höra om hur nästan 1000 hälso-sjukvårdspersonal skulle varslas bara i Stockholm. En partiledare stod poserad på en bild i jaktkläder (M), med texten ”stäng våra gränser”, strax efter att en ung flykting skjutits till döds av grekiska styrkor. En annan partiledare (SD) åkte till Turkiet och spred hat till människor i nöd. Han propagerade att ”Sverige är fullt, kom inte hit” strax innan han själv blev utvisad ut ur landet. Var fanns solidaritet med människor i nöd? Var fanns de gemensamma lösningarna och de välbehövliga satsningarna på välfärden?

Tre månader senare drabbades delar av världen av Covid-19, och vi står nu inför den största pandemikrisen under i alla fall min livstid. Till en början såg vi människor i panik bunkra handsprit och ansiktsmasker, så att sjukvården nu fått brist. Andra tömde hyllorna på toapapper, blöjor och allt vad konserver heter. Apoteken tömdes på sina lager av läkemedel, så pass att industrin inte hinner ikapp med produktionen och de riktigt sjuka nu riskerar att gå utan sin livsnödvändiga medicin. Så här reagerar människor när ovissheten skapar en otrygghet som inte går att kontrollera. Såhär reagerar många när vi blir rädda för våra och våra käras liv.

Det hela eskalerade snart och viruset spred sig snabbt till större delen av världen. Helt plötsligt stannar hela samhällen upp, länder stänger sina gränser och vi sitter nervöst och inväntar nästa nyhetsrapport. I tider som dessa blir till och med Moderaterna socialister. Alla kräver att staten ska ta över sjukvårdsberedskapen och läkemedelstillgången. Ingen ropar att marknaden själva kan lösa efterfrågan eller för den delen ta sitt ansvar.

Regering och myndigheter vädjar till medborgare att frivilligt självisolera sig, inte för sin egen skull utan för andra medmänniskor som befinner sig i riskgrupper. Vi ber om solidaritet. Och vi finner solidaritet. Vi ser grannar som hjälper de äldre att handla, vi ser medmänniskor som översätter informationen till andra språk, vi ser studenter som ställer upp med gratis läxhjälp och vi ser restauranger som bjuder på mat till våra tappra hjältar i sjukvården.

Låt oss inte glömma denna solidaritet och gemenskap när krisen är över. Låt oss inte glömma att vi klarade krisen tillsammans!  Låt oss inte glömma detta när vi måste hjälpa alla de som blivit av med sina jobb, alla de socialt utsatta som nästan gått under till följd av krisen. Låt oss inte glömma hur viktig den gemensamma välfärden är varje dag och i kriser. Låt oss inte glömma detta nästa gång vi röstar, debatterar eller engagerar oss.

Om vi har förståelse för oroade svenskars panik-bunkrande av toapapper, handsprit och mediciner så kan vi förstås ha förståelse för flyktingar som gör allt för att rädda sig och sin familj. Bara samarbete och solidaritet hjälper mot den rädslan. Så framförallt , låt oss aldrig någonsin mer döma människor i nöd!

Vida Basti
vice gruppledare (V) Sundbyberg

Låt coronakrisen leda till förändring

Vi befinner oss idag i en extraordinär sits. Det handlar om ett virus – Covid-19. Högstadieskolor stänger. Folk uppmanas jobba hemifrån och folksamlingar förbjuds.

I denna situation visar många sin rätta färg. Vi har företag som Apotekstjänst som höjer priser på sjukvårdsmaterial och representanter för fascistiska Alternativ för Sverige som försöker tjäna en hacka genom att sälja skyddsmasker till ockerpriser. Sen har vi styret i Stockholms Region, som fortsätter med sitt varsel av vårdanställda mitt under en tid, då vi behöver så många som möjligt inom vården. Allt detta är inget annat än skamligt.

Flest väljer solidariteten

I kontrast till de giriga, har vi som vanligt solidariteten. Den stora majoriteten sluter upp i solidarisk anda och stöttar varandra. Det kan handla om att köpa varor åt sjuka och äldre, hämta mediciner, uppmana varandra att stanna hemma, butiker som donerar skyddsutrustning och individer som stödköper i den lokala affären. Dessutom, när industrier stannar, turismen och flygandet minskar ser vi också tydligt att klimatskadliga och hälsoskadliga utsläpp minskat och vattnet i Venedig går från brunt till kristallklart. Hoppas vi lär oss av krisen att ställa om transporter, industrier och konsumtion.

Inte minst i Sundbyberg ser vi tydliga solidariska gärningar som gör en stolt. Det är det Sundbyberg som jag vill bygga vidare på. Samtidigt är jag inte alls förvånad. Trots allt skapades det goda förutsättningar i Sundbyberg under 2015 när många nyanlända kom till Sverige och många engagerade sig i mottagandet. Det är i Sundbyberg medborgare nattvandrar eller engagerar sig för sin stadskärna och mot utförsäljningar. Det är också i Sundbyberg där Facebook-gruppen ”Vänliga Sundbyberg” startades som reaktion till hat och rasistiska påhopp som fanns i en annan Sundbybergsgrupp. Civilsamhället i Sundbyberg är ett av landets bästa. En eloge till alla er!

Yrkena vi inte klarar oss utan

En annan eloge går också till alla våra anställda inom förskolan, grundskolan, äldreomsorgen och alla ni andra som gör det möjligt för föräldrar att jobba och slita inom sjukvården och alla andra yrken som idag visar sig vara helt avgörande för samhället. Trots långa perioder av nedskärningar, kämpar dessa anställda och gör allt de kan för att klara denna utmaning.

Vår uppgift som förtroendevalda, är att inte glömma dessa dagliga insatser när denna tuffa utmaning har passerat. Politiken måste stötta och förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön så att vårt stöd inte bara blir ord i luften. Vi måste sluta skära ner och sluta privatisera samhällsviktiga funktioner, så att vi klarar både en jämlik välfärd efter behov och är förberedda för kriser såsom corona. Slopat RUT-bidrag hade bara det gjort att vi kunnat haft cirka 38 extra undersköterskor eller 31 extra förskollärare i Sundbyberg. Det är dags för ett systemskifte!

(V) har länge förespråkat mer pengar till välfärden, mer statligt ansvar och att värna om de livsviktiga kommunala resurserna. I ett samhälle som utformas enligt socialistiska principer mår vi inte bara bättre utan vi klarar också lättare kriser.

Förslag på direkta åtgärder i Sundbyberg:

  • Införa hyresrabatter för de som blir sjuka och inlagda på sjukhus. Samt hyresrabatt för de som blir varslade som effekt av minskad produktion. Ingen ska riskera att vräkas eller få hyresskulder p.g.a. att man förlorar sitt arbete eller blir sjuk.
  • Samtliga vräkningsprocesser ska stoppas. Ingen ska i dessa oroliga tider även vara orolig kring sin bostadssituation.
  • Utöka stödet till kvinnojouren, fältsekreterare, fritidsgårdar och ungdomsmottagningar, så att dessa kan fortsätta vara tillgängliga. När många är hemma ökar risken för utsatthet. Många unga och kvinnor har jobbet eller skolan som sin tillflykt från destruktiva hem.
  • Upprätta samarbeten med universitetsstuderande som kan stötta skolelever med distansutbildning.
  • Kraftsamla så att projektet med Örskolan kommer på plats snarast. När resurser omfördelas så kan detta projekt prioriteras.
  • Kommunen fortsätter erbjuda lunch till gymnasieeleverna genom ett samarbete med lokala restauranger.
  • Upprätta en direktkontakt med Pensionärsrådet och Funktionsrättsrådet.
  • Se över möjligheten till omsättningshyra för småhandlare och småföretagare. Deras intäkter minskar radikalt och då kan vi som hyresvärd lätta på hyrorna.
  • Möjliggöra tidigareläggning för uteservering samt sänkt avgift för uteservering fram till sommaren.

Om även grundskola och förskola stängs ner:

  • Se över möjligheten att skapa en förskola som ska vara öppen, till barn vars föräldrar arbetar inom samhällskritiska funktioner.
  • Se över möjligheten att samarbeta med idrotts-, och kulturrörelsen för att skapa aktiviteter för alla barn och unga som kommer vara hemma. Med stängda skolor öppnas möjligheten för att använda gymnastiksalar för idrott, dock i mindre grupper.
  • Hålla en skola öppen för möjlighet till lunch för unga, till exempel att ta med hem.
  • Använda tillagningsköken för att erbjuda mat till äldre och barn för avhämtning. Många barn har skolan som sin trygga plats för näring.

Moisés Ubeira
oppositionsråd (V) Sundbyberg

(V) föreslår miljoner till förskolan och äldre!

Vänsterpartiet tog initiativet på nationell nivå och krävde 10 miljarder kronor i extra stöd till regioners och kommuners välfärd. Det hade gett Sundbyberg hela 33 miljoner kronor! Detta hade varit välkommet då Sundbyberg som många andra kommuner befinner sig i ett ekonomiskt tufft läge med nedskärningar i bland annat förskolan.

Sedan dess har mycket hänt. Vänsterpartiets krav pressade januaripartierna att ge regioner och kommuner 5 miljarder extra. Dessa miljarder blir förhoppningsvis ett tillskott som gäller varje år. Vänsterpartiet ansåg inte att det räckte och förhandlade vidare med (M) och (KD) för mer resurser. Detta landade i ytterligare 2,5 miljarder detta år. Med andra ord är det nu fastställt att 7,5 miljarder kronor kommer till regioner och kommuner. För Sundbyberg betyder detta cirka 26 miljoner kronor. Vilken vänstervinst!

Vänsterpartiet Sundbyberg har tagit ansvar för att se till att de extra pengarna inte hamnar i en malpåse utan går just till välfärden. I vårt budgetförslag för 2020 var vi ensamma om att inte föreslå besparingar inom förskolan. Vi vet att de anställda inom förskolan gör ett fantastiskt jobb. De behöver inte mer stress och besparingskrav utan tvärtom fler vuxna per barn. Att få en trygg start i livet är otroligt viktigt, så att satsa på våra minsta är att satsa på framtiden!

Vi vet också att det finns särskilda satsningar som är värda att göra och avgifter som är viktiga att ta bort. Därför har vi även lyft slopandet av bårhusavgiften. Att åka på en avgift på flera tusen efter en avliden släkting är en tråkig upptäckt för många. Vi tycker det är oskäligt av Sundbyberg kommun att kräva pengar från anhöriga när någon dött. I de flesta kommuner i länet betalar kommunen för detta.

Vi har även drivit på för att fasa ut avgiften för trygghetslarm för äldre i hemmet. Behovet av trygghetslarm är en säkerhetsfråga och ska inte hänga på ifall någon har råd eller inte. Behöver man ett larm då behöver man ett larm. Punkt.

(V)i kommer fortsätta driva på i kommunpolitiken för att extrapengarna faktiskt går till välfärden. Är det någonstans det behövs mer pengar så är det där!

Moisés Ubeira
Oppositionsråd och gruppledare (V) Sundbyberg

Moisés Ubeira, gruppledare

 

 

Feminism för de 99 procenten

Den 8 mars lägger vi armarna i kors och ropar: ”Makt hos de vars betalda och obetalda arbete får jorden att snurra!”.

Imorgon ska vi fira internationella kvinnodagen och uppmärksamma kvinnorörelsens historiska kamp med rötter i arbetarklasskvinnors kamp för rättvisa, arbetsrätt och socialism.

Det var immigranters och judiska kvinnors historiska kamper i USA för arbetsrätt och social rättvisa, som ledde till att amerikanska socialister organiserade den första nationella kvinnodagen. Detta inspirerade tyska socialisterna Luise Zietz och Clara Zetkin som efterlyste en helgdag för arbetarkvinnor över hela välden.

Sedan 1970-talet har nyliberalism (finanskapitalet) styrt världen. I kvinnofrågan har nyliberalismen torgfört sin egen liberala variant av feminism: bolagsfeminism.

Liberalfeminism är en feminism för överklassens kvinnor i de rika länderna. Den syftar till att överklasskvinnorna ska klättra uppåt i hierarkin i näringslivets erövrade styrelserum. Liberalfeminism står för en individcentrerade karriärism. I feminismens namn har bolagsfeminister krossat fackföreningar, försämrat kvinnors livssituation och orsakat kvinnors utsatthet för könsvåld på arbetsplats och i familjen.

Bolagsfeminister har med betoning på ”individens ansvar” och ”valfrihet” sålt ut en stor del av den sociala välfärden och återbördat den sociala reproduktionen (ta hand om hemmet och familjen) till i synnerhet kvinnorna. Kvinnor med ansvar för den sociala reproduktionen fastnar därför ofta i låglönearbete, vilket leder till en svagare position i familjen och i samhället.

Liberala feminister utropar ett abstrakt systerskap på global nivå men samtidigt röstar de för statliga subventioner i form av Rot- och Rut-avdrag, så att rasifierade kvinnor ska komma och ta hand om sina vita systrar hus mot låg lön. I rika länder ersätts idag trygga jobb med otrygga, där främst rasifierade och migrant kvinnor jobbar. Migrantkvinnors arbete inom hushållsarbete, barnomsorg och äldreomsorg gör det möjligt för de privilegierade kvinnorna att ägna sin kraft åt yrkeskarriären.

Kvinnor med otrygga och underbetalda arbeten måste slita för att kunna betala hyran, men de hinner/orkar inte ta hand om sina egna barn som riskerar hamnar i utsatthet. Detta leder till att kvinnor och rasifierade degraderas till en underordnad social position och blir utsatta för både klass- och könsförtryck.

Den liberala feminismen är ett avgörande hinder för ett globalt systerskap. Bolagsfeminister har kidnappat feministiska krav och anpassat dem till sin ”klass” och kapitalets behov.

Som Nancy Fraser skriver: Vi behöver en feminism för de 99 procenten med klassperspektiv och en ny definition av ”feministiska frågor”. Idag består arbetarklassens kvinnor av de som har ett lönearbete på hel- eller deltid inom jordbruk, privata hushåll och tjänstesektorn. Men även arbetslösa, migranter, rasifierade, HBQT-personer, människor med funktionsnedsättning och de personer som jobbar gratis med social reproduktion.

Klassolidariteten främjas bäst av att vi erkänner våra skillnader i maktpositionen i strukturen och ”övervinner splittringen mellan oss som kapitalismen göder utifrån distinktioner som kultur, etnicitet, funktionsförmåga och kön”.

Feminism för de 99 % består av gräsrotsrörelsers som antirasister, miljöaktivister, fackföreningars kamp för ett mänskligt samhälle där människors trygghet och sociala relationer prioriteras framför vinstskapande. Det är kamp för social rättvisa och miljörättvisa, kvinnans frigörelse, tillgång till bostad, sjukvård och skola, att arbetet ska vara frigörande och självförverkligande. Feminism för de 99 % innebär också protester mot olika former av övergrepp, mot inskränkningar i arbetsrätten, rasism, krig och kolonialism. Även män har anslutit sig till rörelsens protest mot försämringar i arbetsrätten och nedskärningar i den allmänna välfärden.

Roya Asadzadeh
Vänsterpartiet Sundbyberg

 

Hannes Anagrius: ny politisk sekreterare!

Jag tycker samhällets uppgift borde vara ganska enkel: Ordna så att alla kan leva bra liv: bostad, trygghet, socialt umgänge, meningsfulla jobb och aktiviteter, men utan att förstöra natur och klimat. Vi kan inte ha att några stressar ihjäl sig och andra inte har ett jobb. Varför inte dela på det som behöver göras? Några överkonsumerar sönder vår  planet och andra har knappt råd till hyran. Att vi i ett Sverige som aldrig varit så rikt eller haft så många miljardärer inte klarar den här uppgiften är ett systemfel som bara Vänstern kan fixa.

Jag är 31 år och bor i Vårberg tillsammans med min tjej, där jag varit aktiv lokalt i Vänsterpartiet i över två år. Jag är uppväxt i Söderförort i Stockholm och har alltid varit intresserad av samhälle och politik. Jag kom ihåg att vi i mellanstadiet förstod att Irak-kriget bara skulle leda till mer krig och gick ut och demonstrerade. Det var då och från mina föräldrar jag förstod att man kan och måste försöka göra samhället bättre. Och att det bara är när många olika individer och grupper går samman som vanliga människor kan bli hörda.

Som engagerad i miljö- och klimatrörelsen har jag upplevt detta igen de senaste åren med den nya fantastiska klimatrörelsen. När jag skrev för Supermijöbloggen  såg jag på Facebook en bild på en liten högstadietjej som hade ledsnat och satt sig utanför Riksdagen med en skylt:

Vi barn gör ju oftast inte som ni säger åt oss att göra. Vi gör som ni gör. Och eftersom ni vuxna skiter i min framtid så gör jag det med”.

Från engagemang i flera miljöorganisationer och studier i hållbar utveckling på Universitetet tyckte jag Greta satte ord på frustrationen jag själv känt. Hon blev som barnet i Kejsarens nya Kläder. Det går inte att låtsas som vårt samhälle är normalt längre när ett barn påpekat att alla barns framtid håller på att förstöras.

Därför gick jag dit och intervjuade Greta för Supermiljöbloggen. Hon var rätt tystlåten och eftertänksam då – hon var inte som man tänker sig en aktivist, utan tog bara helt enkelt klimatet på allvar. Om en väldigt bestämd påläst högstadietjej kan väcka en global rörelse, kan vi göra mycket tillsammans. Och miljöfrågan, att folk är ensamma, att välfärden har för lite resurser och så vidare är alla symptom på att ekonomin och politiken inte är riggad för oss utan för vinst till några få.

Men viktigt är att inte bara göra sin röst hörd utan också att lyssna. Jag vill lära mig mer om Sundbyberg och vilka behov och utmaningar som finns här. Jag är väldigt peppad på att stötta Vänsterpartiet Sundbyberg att stenhårt driva på för en politik för alla inte bara för de rika!

Hannes Anagrius, politisk sekreterare Vänsterpartiet Sundbyberg

Vänsterns årskrönika – Sundbyberg

Vänsterpartiet i Sundbyberg vill ha ett jämlikt Sundbyberg där vi skapar bra livsmöjligheter för alla medborgare i kommunen, inte bara de rika. Vi vet att vi alla har olika förutsättningar för att förverkliga den bästa versionen av oss själva och därför måste vi alla också få olika verktyg för att lyckas. Med ett starkt Vänsterpartiet vänder vi dagens utveckling från nedskärningar och försämringar, till att stärka kommunens verksamheter och bygga dem till det bästa.

Under 2019 har många saker hänt i Sundbyberg. Vi ser att Vänsterpartiet gör skillnad och vi vet att partiet har ett stort ansvar att axla. Här gör vi en kort återblick på några större och viktigare händelser under året. Följ med!

STOPPAT OMBILDNINGAR

År 2019 började med goda nyheter. Tack vare alla sundbybergare som valde att lägga sin röst på Vänsterpartiet i valet 2018 lyckades vi tillsammans stoppa fortsatta ombildningar av hyresrätter. Att stoppa utförsäljningarna är ett resultat av det inflytande vänstern fått i Sundbyberg! 

Det är en stor vinst, främst för dig som hyresgäst och dig som söker en bostad och kämpar för tak över huvudet. Tack vare er fortsätter den gemensamma kampen för fler hyresrätter i Sundbyberg.

EU-VALET

EU-valet i maj var nästan en repris på 2018 års val, utifrån aktiviteter för Vänsterpartiet. Så här i efterhand känns valen som flera år bakåt i tiden, med det var bara 1,5 år sen allmänna valen och sju månader sen EU-valet ägde rum. Vänsterpartiet hade en fantastisk valrörelse och fantastiskt valresultat. Många engagerade vänstermänniskor och i Sundbyberg var vi definitivt det parti som var mest aktiva och mest närvarande för sundbybergarna. Detta syntes såklart på resultaten.

I Stockholms län fick Vänsterpartiet i EU-valet 7,7 procent (6,0 procent 2014) och av sundbybergarna fick Vänsterpartiet 9,26 procent (8,1 procent 2014). Det innebär att 1774 väljare lade sin röst på Vänsterpartiet i Sundbyberg. Tänk om hela Sverige röstade som i Sundbyberg. Totalt sett i hela landet gjorde Vänsterpartiet sitt bästa EU-val på 15 år! 

VI SYNS OCH VI GÖR SKILLNAD

Det har strömmat medlemmar till Vänsterpartiet och så sakteliga märks det även i Sundbyberg. Vi har många nya medlemmar och flera medlemmar som blivit mer aktiva. Det är nya personer som delar ut flygblad, hjälper vid fester och tar ett förtroendeuppdrag för första gången. Det är guld värt för en förening som Vänsterpartiet Sundbyberg. När det gjorts utåtriktade enkäter eller frågor, då är det inte ovanligt att vissa tror att vi tangerar 1000-3000 medlemmar. Detta är ett tydligt kvitto att vi syns väldigt mycket!

Sen får vi inte glömma att vi är Sundbybergs andra största parti på Facebook och största parti på Instagram. WOW!

VÄNSTERVINSTER

Det är ingen hemlighet att Vänsterpartiet i Sundbyberg har en värdefull vågmästarroll. En roll och framförallt ett ansvar som förpliktar. Ansvaret handlar om att försöka se till att politiken som förs i staden inte går ut till höger. Fram tills idag, efter mindre än två år, ser vi tydliga förbättringar till skillnad från förra mandatperioden. Vi har bland annat stoppat ombildningar, stoppat nedskärningar inom skolan, lyckats införa Huskurage, sett till att staden minskar skolsegregationens effekter. Dessa är strukturella vinster som på kort och lång sikt kan skapa bättre förutsättningar för stadens medborgare.

Vi är dock inte i hamn, politiken måste mer åt vänster. Vi behöver stärka vår rörelse och bli fler. Tillsammans kan vi skapa ett jämlikt Sundbyberg! 

FARVÄL FRÖSUNDA

Vi har drivit en uppmärksammad kampanj mot vårdföretaget Frösunda. Nu har staden ingått förlikning med företaget. Det innebär att vi kan äntligen kan säga FARVÄL FRÖSUNDA. Både personal och anhöriga rapporterade tidigt om missförhållanden. Vi tog snabbt ledartröjan i att få bort kapitalvinstjägaren. Företaget hyvlade anställningar och äventyrade de boendes hälsa på olika sätt. Vi ska inte ha vårdföretag i Sundbyberg som väljer vinst framför personalens och äldres hälsa!

GRUPPLEDARBYTEN

Inför mandatperioden 2018-2022 var det dags att välja efterträdare till radarparet Jesper-Veronica. Paret Catja-Moisés fick medlemmarnas förtroende att bära rollerna för kommande mandatperiod. På grund av olyckliga omständigheter var Catja tvungen att kliva av som gruppledare. Snabbt som ögat fick medlemmarna ett nytt val att hantera. Denna gång fick nya paret Moisés-Vida axla medlemmarnas förtroende. Bägge redo att leda medlemmarnas förtroende för att skapa ett Sundbyberg för de många, och inte bara några få!

JULKALENDER

Jag hoppas att ingen missade årets julkalender. Hela 19 olika personer skrev blogginlägg. Intresset för att bidra blev så stort att alla bidrag inte fick plats. Vi hade även tre olika gästinlägg från andra personer utanför föreningens medlemmar. Detta är ett fint tecken på att vi vänsterpartister i Sundbyberg berör långt utanför våra egna gränser. Detta kan bli en fin tradition. Vem vet, du som läser kanske är den som drar igång julkalendern nästa år. 

STÖDFEST

Året avslutades med den traditionella julfesten. Denna gång blev det en ny plats och nya inslag. I samarbete med ABF Norra Stockholms län arrangerades en stödfest för kampen i Chile och Bolivia, som tog plats på Folkets hus i Sundbyberg. Eftersom vi är solidariska kämpar mot kapitalet och borgerlighet, var det passande med en fest med piroger, latinamerikansk dans och musik – till stöd för de som kämpar i Chile och Bolivia, där högern förtrycker sitt folk på olika sätt. Väldigt lyckat!

Slutligen! Ett stort och fint gott nytt år till alla! Låt 2020 bli året då vänstern spräcker 10 %-gränsen på riksnivå och att vänstern i Sundbyberg når nya vinster. Bli medlem! Vi behöver bli fler för att vända samhällets riktning till ett mer jämlikt Sundbyberg, ett Sundbyberg för alla, inte bara de rika. Vi behövs och vi gör skillnad!

Moisés Ubeira, gruppledare Vänsterpartiet Sundbyberg 

Julkalender: För de många – inte de rika

Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. På själva julafton skriver vår medlem Christer Bengtsson om att vi kan göra världen bättre – tillsammans.

I dessa dagar när nästan all offentlig politisk debatt handlar om a) kriminalitet (men bara den som sker i förorten) eller b) flyktingar eller möjligen c) något helt annat som genom en påhittad konspiration leds till att handla om invandring, är det inte lätt att veta ut eller in.

Det finns en relevant kritik mot vårt samhälle som det ser ut. Välfärden har blivit sämre. Arbetare har fått se sin del av produktionsvärdet minska till förmån för kapitalets (ja, ägarnas andel alltså). Vi har faktiskt fått det sämre. Makten i samhället har förskjutits ytterligare till de rikas fördel.

När man försöker klura ut vad allt detta beror på behöver man hålla några saker i huvudet samtidigt, för det är flera faktorer som spelar in. Den första faktorn är naturligtvis nedskärningar. Vi har haft nedskärningar i offentlig sektor i trettio år. I de flesta kommuner har man varje år så kallade effektiviseringskrav på runt en procent per nämnd och budgetår, det är oftast nedskärningar i förklädnad.

Den andra faktorn är att vi börjat se våra socialförsäkringar som bidrag och inte som rättigheter. A-kassa, sjukpenning med mera är inte bidrag. De är rättigheter, försäkringar vi har för att människor inte ska gå under pga en svår period i livet.

Den tredje faktorn är den ökande ojämlikheten, med för låga löneökningar för det stora flertalet arbetare, lite mindre dåliga löneökningar för tjänstemännen och explosionsartade ökningar av kapitalägarnas vinster.

Sen har vi privatiseringarna. De dränerar den gemensamma sektorn på resurser, och de vinster de genererar genom att slita ut personal (eller betala lägre löner) flyttas inte sällan utomlands och kan inte beskattas.

Det sista är att skatterna sänkts. Skattekvoten (skatternas totala andel av samhällsekonomin) år 2000 låg på 51%, idag ligger den på 44%. Det innebär sisådär 250 miljarder mindre i skatteintäkter bara i år. Det skulle täcka alla kommuners ekonomiska underskott och ”lite” till. Som vilken socialist som helst är jag naturligtvis för att vanligt folk får mer pengar i plånboken, men vill vi ha välfärd som fungerar måste vi ta in de pengarna på kapitalinkomster, förmögenhetsbeskattning, bolagsskatt och annat, annars blir det minus i kassan som det är i väldigt många av våra kommuner nu. Lägg ovanpå detta allt skattesmitande som möjligen kan vara lika mycket pengar till som den sänkta skattekvoten.

Vi måste välja. Vi måste välja vilket samhälle vi vill ha. Vill vi att utvecklingen ska fortsätta med försämringar och nedskärningar, ja då ska vi stödja M och deras två konservativa kompanjoner.

Vi kan vända utvecklingen, tillsammans, om vi tar strid. Vill vi ha ett samhälle för de många, då måste vi inte bara rösta rött – vi måste engagera oss och kämpa för det också. I fackföreningen på jobbet för högre lön, bättre arbetsmiljö och trygga anställningar, och i Vänsterpartiet för att kämpa för mer resurser till skolan, vården och omsorgen. Men också för att flytta makt från fåtalet på toppen av samhällets pyramid till de många som utgör samhällets grund. Till oss alla.

Kom med oss, för ett samhälle för de många – inte för de rika!

God röd jul!

Julkalender: Integration 2.0

Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Dan före dopparedan kommer bloggen från vår vice gruppledare, Vida Basti.

Hur lär man sig om svensk kultur och hur blir man svensk?

Det är ett ständigt tjat om integration och svenska traditioner till höger och vänster, precis hela tiden. Samtidigt som ingen visar eller inkluderar.

Jag har bott i Sverige i princip hela mitt liv men aldrig blivit medbjuden av mina etnisk svenska kompisar på något midsommarfirande, kräftskiva eller liknande. Ingen av mina utlandsfödda kompisar har det heller. 

  • Och ändå förväntas man bara veta, ta del av och fira. Framförallt vara stolt.

Första gången jag firade midsommar var i vuxen ålder. Jag såg på en Lidl-skylt vid busshållplatsen vad man skulle ha för mat och kopierade rakt av och bjöd hem några kompisar. Vi drog sedan vidare till Skansen. Väl framme vid midsommarstången tittade vi på varandra och alla kände likadant. Vi var utanför. Turister som tittade på utan att riktigt fatta vad som pågick omkring oss. 

Tidigare i år satt jag och några vänner, ännu en midsommar och undrade om vi ändå kanske skulle ta oss till Skansen. Och tillsammans med alla turister, lära oss och få ta del av de svenska traditionerna.

Jag visste inte ens vart ”landet” låg fram till ett par år sedan. Jag fikade med min en vän och ställde henne frågan: Vart ligger landet egentligen, och vad gör man där? Vart börjar det, vart slutar det och hur tar man sig dit? Bjud mig?! 

Sagt och gjort, blev jag medbjuden veckan efter och fick gå på utedass för första gången. Jag använde en klädnypa för näsan och frågade varför det fanns två hål bredvid varandra varpå min vän kom in och låste dörren bakom oss och sa att det är så vi kan ha sällskap… Det var mycket att ta in, och vår vänskap togs till nya höjder, haha! Är det här ordspråket ”finns det hjärterum så finns det stjärterum” kommer ifrån?

Jag minns att jag la upp en video på Instagram med texten: Jag har hittat landet! Lyckan var total.

Men det finns en högtid (min favorit) som nästan alla i hela Sverige firar, nämligen julen! Hur kommer det sig? Jag har en teori. Julen är en högtid/tradition som man omöjligt kan missa om man inte bor under en sten. I skolorna firar barnen Lucia och på morgnarna går julkalendern. De vuxna går på julbord med sina kollegor, tittar på när barnen lussar i skolorna och beundrar all julpyssel barnen så stolt tar med sig hem. På TV går det massa julprogram och i butikerna hör man julmusiken i högtalarna. På gator och torg pyntas det, och hela staden lyses upp. Oavsett vart man kommer ifrån eller vilken religion man följer, så får alla vara med!

Varför gör vi inte likadant med alla högtider? Min pappa sa en gång ”så konstigt att det här landet inte har några traditioner”. Jo pappa, visst har de det. Men vi har aldrig bjudits med.

Integration inkluderar två parter: den som ska inkluderas och den som inkluderar. Det går inte med bara ena parten. Man ska inte behöva googla sig fram till kultur, seder och bruk. Man bör bli inkluderad och få delta själv.

 Viktigaste nyårslöftet 2020: Integration 2.0!
Bjud med och fira ihop.

Julkalender: Klimatomställningen måste vara rättvis

Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Bakom lucka 22 skriver vår medlem Salvador Perez om klimatomställningen.

FN:s klimatmöte COP25 i Madrid har avslutats. I mer än två veckor pågick förhandlingarna som syftade till att komplettera regelboken för Parisavtalet inför att vi träder in i 2020-talet. Resultatet: nedslående. Av allt att döma har några länder med stora utsläpp – däribland Brasilien, USA, Australien, Saudiarabien – stått i vägen för beslut i viktiga frågor. 

Inför mötet var budskapet från FN tydligt: med nuvarande politik i världens länder är vi på väg mot 3,7 graders ökning av jordens medeltemperatur. Det är alltså långt över de maximalt två grader som är målet med Parisavtalet. För att begränsa  uppvärmningen till två grader krävs enligt FN att de globala utsläppen minskar i en takt av 2,7 procent per år kommande årtionde, det i ett läge då utsläppen istället ökat med i genomsnitt 1,5 procent per år det senaste årtiondet. För att klara att hålla uppvärmningen under 1,5 grader – vilket är högst önskvärt – krävs att utsläppen minskar i en takt av 7,6 procent per år. 

För att begränsa klimatförändringarna på ett meningsfullt sätt krävs en rejäl samhällsomställning. Från Vänsterpartiets håll är budskapet tydligt: klimatkrisens grundorsak beror på systemfel. Det rådande ekonomiska systemet, kapitalismen, tar inte hänsyn till våra barn och barnbarns förutsättningar att leva goda liv. Globalt kan 20 företag, vars affärer bygger på fossila bränslen, spåras till en en tredjedel av de klimatpåverkande utsläppen. Det är företag vars enorma makt bevisligen har påverkat och fortsätter påverka politiken. Deras makt, ofta kanaliserad genom stater, står i vägen för nödvändiga klimatåtgärder inom länder och på den internationella arenan. I klimatförhandlingarna är det stater med dessa industrier som stretar emot. 

Ett annat tydligt budskap från  Vänsterpartiet är att svaret på klimatkrisen måste vara radikalt och i samma veva rättvis, mellan länder och i länder. Att svaret måste vara radikalt har till stor del att göra med att vi har ont om tid. Att svaret måste vara rättvist har att göra med att det krävs för att människor överhuvudtaget ska ställa bakom klimatomställningen. I omställningen finns möjlighet till ett gemensamt samhällsprojekt där vi tillsammans kan göra samhället bättre, men för att möjligheten ska tas tillvara krävs politik (och inte minst att lyssna in de sociala rörelser som engagerat sig i frågan). Just nu räcker den förda politiken inte till, den är faktiskt helt otillräcklig för att Sverige ska nå sina klimatmål. För det krävs utsläppsminskningar på 5 och 8 procent per år. 

Vänsterpartiet har politik för en radikal och rättvis omställning för alla arenor: i EU, nationellt, i regionen och i Sundbyberg. 

När den nya EU-kommissionen i dagarna presenterade sitt förslag till en europeisk grön agenda var vi som parti snabbt ute och påpekade att den är otillräcklig, särskilt sett till de snabba utsläppsminskningar som krävs det kommande årtiondet. Den partigrupp vi tillhör i EU-parlamentet har ett eget radikalt förslag till en grön(röd) agenda. 

När Sverige fick sin nuvarande klimatpolitiska inriktning och sina klimatmål var Vänsterpartiets svar att det måste vara striktare och målen skarpare. Vi ville ha ett mål också för de utsläpp som sker i andra länder till följd av vår konsumtion. Det handlar om betydande utsläpp och därför bör ett mål finnas. I den senaste budgeten lade Vänsterpartiet också mest pengar av alla partier på klimatområdet. Utöver det finns förslaget om en klimatinvesteringsbank på 100 miljarder, att AP-fonderna inte ska investera i fossila bränslen och att de miljöskadliga subventionerna ska avskaffas. Så skapar vi kraft för en omställning, inte genom att dutta i marginalerna. 

I Region Stockholm driver vi nolltaxa i kollektivtrafiken. Det avgiftfri kollektivtrafik, till exempel genom att vi alla är med och betalar för den genom skattesedeln. Det är klimatsmart och bra för den sociala sammanhållningen. Det är inte en omöjlighet eftersom det redan finns på många håll i världen. Tallin har haft det sedan 2013 och det såg ut att funka utmärkt när jag var där. Nu förbereds det för nolltaxa i hela Estland.  Senaste staden som införde nolltaxa var Kansas City i USA (!). 

I Sundbyberg föreslog vi tidigt, redan 2016, en elbusslinje längst med Enköpingsvägen med syftet att knyta ihop stadsdelen Ursvik med övriga knytpunkter för kollektivtrafik. Då var det sagt att tvärbanan till Ursvik skulle vara färdig 2021, nu är prognosen 2022. 

Inför budgetfullmäktige i november i år lade vi fram ett förslag att staden skulle utlysa klimatnödläge. Det skulle vara ett erkännande från Sundbybergs sida om frågans betydelse och något att bygga vidare på vad gäller konkret politik. Förslaget röstades ned. Några dagar senare röstade EU-parlamentet om att utlysa ett klimatnödläge. Förslaget gick igenom. Mer glädjande är att Sundbyberg efter budgetfullmäktige kommer att driva frågan om att Norrenergi, som staden äger tillsammans med Solna, ska sluta sälja utsläppsrätter. Vi väckte och har drivit förslaget. 

Just nu håller vi på att vässa vår klimatpolitik för alla arenor. Kom till oss om du har idéer och hjälp oss nå ett hållbart samhälle.

Julkalender: En vit jul

Under december månad publicerar vi en julkalender. Det är bloggtexter om aktuella ämnen som är viktiga för oss som parti och våra medlemmar. Med bara tre dagar till julafton, bakom lucka 21, påminner vår ordförande Tobias Tengström om det positiva med att ta en vit jul.

Att växa upp i en familj där alkohol, och ibland även andra droger, tar för stor plats är inte enkelt. Livet kan vara svårt när den som ska skydda dig mot monstren under sängen och se till att dina kläder är rena, inte alltid kan göra detta på grund av ett missbruk eller för stor alkoholkonsumtion. I Sverige beräknas det finnas minst 100 000 barn som växter upp i en familj med missbruk. En del barn får hjälp från myndigheter, släktingar, föreningar eller vänner. Men allt för många barn möter detta själva. 

Missbruk behöver inte betyda att barnen inte är älskade och att föräldrarna struntar i sina barn. Inte heller att ens föräldrar dricker varje dag och familjen lever i misär. I vissa familjer kan ett för stort bruk av alkohol ske i perioder eller vid vissa tillfällen. Men många gånger kan barn i dessa familjer uppleva otrygghet på olika sätt. Särskilt just när ens mamma eller pappa är påverkad. Känslan av otrygghet och känsla av att inte veta var en har sina föräldrar kan även uppstå om ens föräldrar inte dricker stora mängder alkohol.  

Julen är en högtid som handlar om omtanke och kärlek. Många menar också att julen är barnens högtid. För att fler barn ska kunna få uppleva en kul och trevlig jul, uppmanar jag dig som läser detta att ta en vit jul. En vit jul där du avstår all alkohol de dagar du träffar barn. 

För mig är det en solidarisk handling att avstå alkohol och andra droger. Både mot de barn som mår dåligt av att vuxna i deras närhet dricker, men också mot de som själva har haft ett missbruk och måste avstå för att inte hamna i missbruk igen. För mig som socialist och vänsterpartist, är det nödvändigt att också vara solidarisk. En form av solidariteten handlar om att jag avstår från alkohol och andra droger. 

Visa solidaritet i jul, avstå från alkohol och andra droger i jul. Ta en vit jul!